Valborg Henriksdotter Fleming

Porvari Lasse Finnen vaimo. Turku. Vouti Håkan Tidemansson Slangin vaimo. Porvoon lääni.

Borgare Lasse Finnes hustru. Åbo, Finland. Fogde Håkan Tidemansson Slangs hustru. Borgå län, FInland.

Bourgeios Lasse Finne's wife. Turku, Finland. Vogt Håkan Tidemansson Slang's wife. Porvoo region, Finland.

Jully Ramsay: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909-1916), s. 409:

Håkan Tidemansson, måhända den samme som 1519 var fogde i Borgå län, i en handling, kanske oriktigt, kallad Håkan Magnusson. - Gift med Valborg Fleming, i hennes 2:a gifte, dotter af Henrik Klasson Fleming, (n:r 4) och Elseby Månsdotter af adliga Viurila-släkten, samt enka efter borgaren i Åbo, Lasse Finne, som lefde 1480. Hon var afliden före 1555, då i Jakob Teitts klagomålsregister hennes arfgods uppräknas: Viurila i Halikko, Voltis i Pemar, Pyhäranta i Vemo, och Böle i Uskela socken. Dessutom efterlät hon till sina söner: Kårlaks i Pargas och Kurkisalo i Sagu socken, samt Majala i Halikko och Perkiö i Lokalaks kapellsocken. Från sitt första gifte hade hon en dotter, Kirstin Larensdotter, hvars stenhus, skattadt till tusen mark, också gick i arf till moderns söner i andra giftet.

Håkan Tidemansson, oletettavasti sama henkilö joka 1519 oli voutina Porvoon läänissä, ja asiakirjassa, luultevasti väärin kutsutaan Håkan Magnussoniksi. - Avioitui Valborg Flemingin, Henrik Klasson Flemingin (nro 4) ja Elseby Månsdotterin (aatelista Viurila-sukua) tyttären kanssa tämän II avioliitossaan turkulaisen porvarin Lasse Finnen jälkeen, joka oli 1480. Valborg kuoli ennen 1555, jolloin Jakob Teittin valitusrekisterissä listataan hänen perintönsä: Viurila Halikossa, Vuoltee Paimiossa, Pyhäranta Vehmaalla ja Pöyli Uskelan pitäjässä. Lisäksi hän jätti pojilleen: Kårlaksin Paraisilla ja Kurkisalon Sauvon pitäjässä, sekä Majalan Halikossa ja Perkiön Lokalahden kappeliseurakunnassa. Ensimmäisestä avioliitostaan hänellä oli tytär, Kirstin Larensdotter, jonka kivitalo, verotettu tuhannesta markasta, meni myös äidin toisen avioliiton pojille.

• [http://www.adelsvapen.com/genealogi/Slang_nr_106]
• [http://www.adelsvapen.com/genealogi/Fleming_nr_4]
• [http://runeberg.org/frfinl/0124.html]

FMU - 6263

Matts Larsson (Poitz) konfirmerar 1525 sin hustru Annas (Johansdotter Fleming) och hennes syster Britas skifte av de gods, som i arv tillfallit dem efter deras moster.

Aktstycket förefinns blott i nedanstående av J. Peringsköld gjorda referat (i hans saml. ”Genealog. efterrättelser om in- och utländska släkter”, svenska riksarkivet), vilket referat har i vänstra margen årtalet 1525 ävensom en teckning av Poitz'ska vapenskölden med bokstäverna M. L. däröver, och förövrigt nedtill anmärkningen: ”N. B. Detta origin. har postmästaren i Riga”.

Mass Larsson confirmerar sin hustrus Anne (hon har tvifuels utan tilörene ägt Olof Lille, som varit död barnlös) och sin hustru sijsters Beretthe af Torlax (som har tvifuels uthan ägt Mons Nilsson), som ägde Torsten Salmunsson, i deras jungfrudom giorde syster skiffte, sedan Olof Lille och Mons Nielsson woro döde, af det godz, som dem i arf tilfallit war effter deras morsijster, öfwer hwilket arfskiffte Pär Skrifware i Borhgo sokn, Knuth af Serkelax (= Sarflaks), Knuth Biörsson af Perno kirkebij och her Bertil kijrkoherre ther samestädes den tijden hade warit til städes på hustru Annas sida, och Jöns Juthe, Per Nielsson Pepoth, Henrich Bentsson på hustru Berettes wengne, och hafuer Anna fått på sin andel thesse godz i Finland, nembligen en parth af Torlax och en gård i Jälkessarij, en gård i Lethe sochn, som heter Karekulla, en fierde part af Tiuxstheby samt godzen i Niland nemligen Lassedal, Rosendal, Ström och Ythr Lassedal, jtem Finibij, Siögård, 3 garda i Jnggebij, 3 gårdar i Gamblebij, 1 gård i Katerriböle(!). Men hustru Berethe feck 1 parth af Torlax, Kaijssenes och husset, Tiussöö 1 gård, och 3 gårdar i Akerbij, 2 goss i Gamble gård i Baggeböle och i Bareböle i Böthesiö.

Hålbonäs

Säteriet, som är känt sedan 1450-talet, är beläget på en udde i sjön Valdemaren. Då huvudbyggnaden brann ned 1935, fick den kvarvarande av de ursprungligen två flyglarna överta funktionen som manbyggnad. Det är en timmerbyggnad, uppförd omkring 1740 i en våning med inredd vind under brutet, tegeltäckt tak. Fasaderna, som numera är reveterade och målade i rosa med omfattningar i vitt, torde ursprungligen ha varit panelade. Till gården hör dessutom ett vitrappat tegelmagasin, ett magasin av trä, en stallbyggnad samt ett par statarbostäder.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3