Lars Larsson Pesu

Lars flyttade till Junosuando och grundade nybygget Lasu i början på 1630-talet. Han skattade för fyra nybyggen 1637.

Han fann järnmalmen vid dagens Masugnsbyn i början av 1640-talet. 1644 fick fem borgare i Torneå mutsedel för fyndigheten. Några år senare var bruksrörelse igång i Tornedalen.

Han fick skattebefrielse för resten av sitt liv. Eli sai malmin löydön vuoksi verovapauden koko loppuelämäkseen.

LASU: I Rött en stam av silver. I huvudfältet en kula och en störtad pil ställda ginbalkvis. Hjälmtäcke och hjälmbindel av rött och silver. Hjälmprydnad: en sittande röd ekorre.

Släkten Lasu härstammar från Lars Larsson Pesu i Junosuando, nämnd 1637-84. Han fick 1642 livstids skattefrihet och frihet från utskrivning, sedan han upptäckt en järnmalmsfyndighet i Masugnbyn. Enligt sägen skall detta ha skett när han var på jakt, och sköt efter en ekorre med sitt armborst. Den järnskodda pilen vek av och drogs av magnetismen mot ett berg. När Lars hämtade pilen fann han märkliga tunga stenar, som han tog med sig hem och visade för borgarna i Torneå. Stenarna visade sig innehålla järnmalm, och Lars fick som belöning skattefrihet. Släkten Lasu.förde ett enkelt bomärke (känt först från 1800-talet); en sorts dubbelhake, men legenden om stamfadern är utmärkt som material för ett vapen

Lassi Lasu siis löysi malmikiven, jonka seurauksena perustettiin myös Köngäsen ruukki Torniojokeen.

GEDCOM Note

Lasu Lars Larsson Född: ca 1607 "Lasu" Alkkula, Ylitornio (en uppgift säger Pello) Död: i Junosuando, Övertorneå. Noteringar (f. Pesu Lars Larsson) Han flyttade till Junosuando och grundade ett nybygge i början på 1630-talet, som han gav namnet Lasu. Han skattar för fyra nybyggen 1637. Det berättas att han under en jakt år 1635 skjutit iväg en järnskodd pil mot en ekorre, men pilen vek av från sin bana, och drogs mot en sten, som uppenbarligen innehöll järn. Denna upptäckt av järnmalms fyndigheten i Masugnsbyn (kom att heta Junosuando masugn och blev början till järnhanteringen i Tornedalen med Kengis bruk som huvudort. Detta ledde till att landshövding Frans Crusebjörn år 1648 förlänade Lars och hans ende son Mickel livstids skattefrälse, och frihet från knektutskrivning. (Erik Kuoksu) Far: Mor: okänd Född: 1615 Död: 1675 Noteringar: Far: Mor: Barn födda i Junosuando Lasu Mickel Larsson <pajala4.html#lasumickellarsson1635> f. 1635 d. 1695 Han omnämns som husbonde på sedermera Lasu Nybygge i Junosuando 1637-84. Enligt äldre uppgifter skall han ha varit född på gården Lasu (Lassu) i Alkkula 1607 eller 1615. Denna uppgift måste dock vara felaktig, då Lasu gård i Alkkula utbröts ur Niuro gård först 1632, och fick sitt namn efter Lars Eriksson Niuro, vilken var husbonde på gården under 1600-talets senare del . Namnet Lasu, som är belagt först för Lars sonson Anders, torde i stället syfta på Lars Larsson själv. Lars bär i en del mantalslängder tillnamnet Pesu, och det är inte omöjligt att han var från gården Pesu i Karungi, även om han inte har kunnat knytas till släkten som bebodde denna gård. Namnet Pesu förekommer också i åtskilliga socknar i hela Finland. År 1642 skall Lars, enligt traditionen, under en jakt i Tarilainen utanför Masugnsbyn ha skjutit efter en ekorre med sitt armborst. Den järnskodda pilen vek dock av och drogs av magnetismen mot ett berg. När Lars hämtade pilen fann han svarta stenar, som han tog med sig hem och visade för borgarna i Torneå. Enligt Olof Jönsson Mukkas supplik av år 1659, och den utredning som följde på den, var Lars inte ensam på denna jaktfärd, utan hade sällskap av sin granne Jöns Andersson Mukka. Den 24 februari 1648 gav landshövding Krusebjörn Lars Larsson som belöning för hans upptäckt frihet från skatt och knektutskrivning i hans och hans söners livstid. Detta frihetsbrev förnyades sedan med jämna mellanrum, men trots detta fick Lars Larsson åtskilliga gånger söka högt uppsatta gynnares stöd mot skatteindrivare och andra som fann det ändamålsenligt att betvivla hans privilegier. År 1681 var Lars Larsson värd för den franske komediförfattaren François Regnard under dennes lappländska resa. Lars Larsson, som Regnard kallar "Lars Larszon, Laurentius 'a Laurentio", visade Regnard sitt frihetsbrev, och åtföljde honom också som roddare under färden upp för Torneälven. Det kan noteras att Lars Larsson, trots sina betydande friheter aldrig blev en förmögen man .