SVERKER I King of Sweden

• Son of King Cornube Kolsson, Östergötland
• Murdered 24/25 Dec 1156). Sverker's parentage is not known. According to Saxo Grammaticus, he was "of modest origins"[122]. Under King in Östergötland. He was installed as SVERKER I King of Sweden in [1133/34] in succession to Magnus Nielsson of Denmark.

KINGS of SWEDEN [1133]-1222 (FAMILY of SVERKER)

Project MedLands Sweden

SVERKER, son of --- (-murdered 24/25 Dec 1156). Sverker's parentage is not known. According to Saxo Grammaticus, he was "of modest origins"[122]. Under King in Östergötland. He was installed as SVERKER I King of Sweden in [1133/34] in succession to Magnus Nielsson of Denmark.
married firstly as her third husband, ULVHILD Haakonsdotter, widow first of INGE II Halstensson King of Sweden and secondly of NIELS King of Denmark, daughter of HAAKON Finsson & his wife --- (-before 1143). Her second marriage is referred to by Saxo Grammaticus who states that "Ulvildam Noricam", wife of "Nicolaus", was secretly abducted by King Sverker but their "connection was accepted as a marriage"[123]. Fagrskinna names “Úlfhildr dróttning, dóttir Hákonar Finnssunar Hárekssunar or Þjóttu” as mother of “Karl konungs”, adding that she had first married “Nikolás Danakonungr”, secondly “Ingi Sviakonungr Hallsteinssunr” and thirdly “Sverkir konungr Kolssunr”[124]. married secondly (after 1143) as her third husband, RYKSA Swantosława of Poland, widow firstly of MAGNUS I "den Stærke/the Strong" King of Denmark and secondly of [VOLODAR], daughter of BOLESŁAW III "Krzywousty/Wrymouth" Prince of Poland & his second wife Salome von Berg-Schelklingen ([1116/17]-after 25 Dec 1155). The Chronicle of Alberic de Trois-Fontaines names "Rikissam" as the only daughter of "dux Vergescelaus de Polonia" and his wife Agnes, specifying that "primo fuit regina Suecie", that by her second husband "regi Russie nomine Musuch" she was mother of "Sophiam reginam Dacie et Rikissam", the latter marrying "imperatoris Castelle Alfunso"[125]. This appears to be a confused account which contradicts other sources in many aspects. She was known as RIKISSA in Sweden. Her third marriage is confirmed by Knytlíngasaga which records that [her son] “Knúti konúngi” fled to ”Sörkvir konúngr átti Rikizu, módur Þeirra Knúts konúngs ok Súffiu” after being defeated by King Svend III[126]. The marriage is also confirmed by the Liber Census Daniæ which records that the estate of [her son by King Sverker] “Bulizlaus” was inherited by his sister Sofia Queen of Denmark [Ryksa%E2%80%99s daughter by her second husband][127].

King Sverker I & his first wife ULVHILD Haakonsdotter had four children

• 1. JOHAN Sverkersson (-murdered [1153/54]). The primary source which confirms his parentage has not yet been identified. He appears to have been his father's designated heir but was killed (by peasants?) some years before his father's death[128].
• 2. KARL Sverkersson (-murdered Visingsö 12 Apr [1166], bur Alvastra Abbey). His parentage is stated by Saxo Grammaticus[129]. He succeeded in 1161 as KARL I King of Sweden. married (1163) KRISTIN Stigsdatter [Hvide], daughter of STIG Tokesen "Hvitaleder/White leather" [Hvide] & his wife Margrete Knudsdatter of Denmark. Snorre names (in order) "the Danish king Valdemar…and daughters Margaret, Christina and Catherine" as the children of "Canute Lavard" & his wife, recording that Margrete married "Stig Hvitaled" and that their daughter was "Christina, married to the Swedish king, Karl Sorkvison, and their son was king Sorkver"[130]. Fagrskinna names (in order) “Valdimarr konungr ok Kristin ok Katerin or Margareta” as children of “Knútr lávardr, bródir Eiriks eimuna” and his wife, noting that Margrete married “Stigr hvitaledr”, father of “Nikoláss ok Kristinar er átti Karl konungr Sverkissunr”[131]. Morkinskinna records that “Karl Sørkvisson king of the Swedes” married “Kristín” daughter of “Stígr hvítaledr” and his wife Margret[132].

King Karl & his wife KRISTIN Stigsdatter had one child

• a) SVERKER Karlson(-killed in battle Gestilren 17 Jul 1210, bur Alvastra Abbey). Snorre names "king Sorkver" as son of "the Swedish king, Karl Sorkvison" & his wife[133]. Fagrskinna names “Sverkir konungr, fadir Jóans konungs” as son of “Kristinar er átti Karl konungr Sverkissunr”[134]. He succeeded in 1196 as SVERKER II "den yngre/the younger" King of Sweden. The Saga of King Sverre records the accession of "Sorkvi Karlsson" after the death of "King Knut of Sweden"[135]. “Swerco filius Karoli Regis rex Sweorum” donated property to the monks of Nydala by charter dated to [1196/1210][136]. The Icelandic Annals record the battle in 1208 between "Svercherum Caroli filius" and "Ericum Canuti filium, Suecorum reges"[137]. Deposed 1208. married firstly BENGTE Ebbesdatter Galen, daughter of EBBE Sunesen [Galen] from Knardrup & his wife ---. The primary source which confirms her parentage and marriage has not yet been identified. married secondly INGEGÄRD Birgersdotter, daughter of BIRGER Bengtsson "Brosa" Jarl in Sweden & his wife Brigida of Norway (-after 1210). Snorre names (in order) "Ingegerd…married to the Swedish king Sorkver [and] a second daughter…Kristin and a third Margaret" as the daughters of "Earl Birger Brose" & his wife[138].
  

King Sverker II & his first wife BENGTE Ebbesdatter had two children

• i) KARL Sverkersson (-murdered in the mountains near Trondheim 1198). The Saga of King Sverre records the marriage of "Karlson of King Sorkvi" and "Ingibiorg daughter of King Sverri"[139]. married INGEBORG Sverresdatter, of Norway, daughter of SVERRE King of Norway & his first wife Astrid Rösdatter.
  
• ii) HELENA Sverkersdotter (-after 1240). A charter dated 1237 refers to the marriage of “S. Fulconis ducis filius” and “E. Suerchonis Regis filia” after her abduction from Vreta convent[140]. married (before 1237) SUNE Folkason Jarl in Sweden, son of FOLKER Birgersson [Folkunge] Jarl in Sweden & his wife (-1247).
  

King Sverker II & his second wife INGEGÄRD Birgersdotter had two children

• iii) KARL Sverkersson (-1213). The Icelandic Annals record the death in 1213 of "Carolus Svercheri filius"[141]. If King Sverker was his father, Karl must have been from the king´s second marriage, after the death of his older half-brother of the same name.]
  
• iv) JOHAN Sverkersson (1201-Visingsö 10 Mar 1222, bur Alvastra Abbey). Snorre names "King Jon" as the son of "the Swedish king Sorkver" and his wife Ingegerd[142]. Morkinskinna names “King Jón” as son of “King Sørkvir”[143]. The Saga of King Sverre records the death of "Earl Birgi Brosa" in the same year as Sverre King of Norway [in 1202], commenting that "the Swedes then took Jon son of King Sorkvi…one year old"[144]. Fagrskinna names “Sverkir konungr, fadir Jóans konungs” as son of “Kristinar er átti Karl konungr Sverkissunr”[145]. He succeeded in 1216 as JOHAN I King of Sweden, crowned [1219]. The Icelandic Annals record the succession in 1216 of "Johannes Svercheri filius" who reigned for six years[146]. The Icelandic Annals record the death in 1222 of "Johannes Sverkeri filus rex Suecorum"[147].
  

• 3. INGEGÄRD (-1172, bur Vreta Abbey). The primary source which confirms her parentage and marriage has not yet been identified. married (1156) KNUD III Magnussen, Joint King of Denmark, son of MAGNUS I "den Stærke/the Strong" King of Denmark & his wife Ryksa [Swantos%C5%82awa] of Poland ([1129]-murdered Roskilde 9 Aug 1157).
• 4. INGEGÄRD (-1204). The primary source which confirms her parentage has not yet been identified. Prioress at Vretakloster 1164.

King Sverker I & his second wife RYKSA Swantosława of Poland had one child

• 5. BURISLAV (-before 1173). His parentage is indicated by the following document: the Liber Census Daniæ records that the estate of “Bulizlaus”, son of King Sverker, was inherited by his [half-]sister Sofia Queen of Denmark[148]. Contender for the throne [1168/73].

King Sverker had one [illegitimate] son by an unknown mistress

• 6. KOL The primary source which confirms his parentage has not yet been identified.

Source Project MedLands Sweden - https://fmg.ac/Projects/MedLands/SWEDEN.htm#SverkerIIdied1210

Links

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverker_den_%C3%A4ldre
• http://www.artursson.se/Engelska/0002/1553.htm

Sources

• [a b] Östgötaleden
• Södra Omberg med staden Hästholmen
• Isenburg, Wilhelm Karl von, & Loringhofen, Frank von: Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten (I II) 1965, Tafel 77 (alla barnen utom Ingegerd)
• Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 31
• Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 26
• Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351
• Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
• Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 18
• Västgötalagen, in http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/A.L5.D-Vidhem.html
• Ahnlund, "Vreta klosters äldsta donatorer", p. 341.
• Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 81.
• Sawyer, När Sverige blev Sverige, pp. 38–9.
• Sawyer, När Sverige blev Sverige, p. 39.
• Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 41.
• Sawyer, När Sverige blev Sverige, p. 39.
• Harrison, Sveriges historia 600–1350. p. 210.
• Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 81.
• Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, pp. 40–1.
• Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 41
• Sawyer, När Sverige blev Sverige, p. 42.
• Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 43.
• Harrison, Sveriges historia 600–1350, p. 212.
• Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, pp. 43–4.
• Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 118-20.
• Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 120.
• Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 123.
• Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 44.
• Saxo Grammaticus. Danmarks kronike, II, p. 125.
• Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, pp. 44–5.
• Västgötalagen, http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/A.L5.D-Vidhem.html . A slightly different version is found in Saxo: "King Sverker was, one night when he lay asleep, killed by his house servant" (Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 133).
• Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 133.
• Wallin, Knutsgillena i det medeltida Sverige, pp. 137, 190.
• Ahnlund, "Vreta klosters äldsta donatorer", pp. 341, 347–51.

  ---

Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland. Enligt isländska Langfeðgatal skall Sverkers far istället ha varit Erik Årsäll.

---

Noteringar

Sverker d. ä. "den gamle" Kolsson, död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgötarna och fem år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.

Sverker den äldre, död 25 december 1156, var kung av Östergötland och Sveariket. Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland. Ett antal andra mer eller mindre ogrundade uppgifter om faderns namn cirkulerar i den historiska litteraturen. Ett rent sagoinslag är till exempel uppgiften om att faderna skulle ha varit Erik Årsäll.

Sverker den äldre är den svenske kung som har gett namn åt Sverkerska ätten. Han var först erkänd konung av Östergötland, och sedan kung av Sverige från ca. 1130 till 1156. Sverkers uttalade stategi som politiker var att gifta sig med personer som gjorde hans bräckliga kungarike starkare och stabilare. Det skall till exempel ha funnits en tidigare hustru som enligt traditionen skall ha rymt från Sverker.

Han var först gift med Ulvhild Håkansdotter från Norge (Ulvhild var änka efter Inge den yngre.) Giftermålet med Ulvhild skapade starka band mellan Sverker och Norge och dessutom knöt han till sig Inge den yngres släkt.

Sedermera var han gift med Rikissa av Polen. Giftermålet med Rikissa av Polen försäkrade honom om att bli accepterad som kung även i Västergötland.

I sin uppsats om Vreta kloster återger Sören Lindhe en donatorslängd, upptäckt av historikern Nils Ahnlund i ett gammalt arkiv. Där står bland annat: "Uti Vreta kloster ligger begraven Hertig Sune, gamle kung Sverkers son. Denne kung Sverkers fader, herr Cornica, lät bygga Kaga kyrka, och då kyrkan först vigdes, lät han där döpa sin fader, kung Koll, som efter sin död blev den förste man som på samma kyrkogård blev begravd". Det har dock sedermera kunnat visas att uppgiften om "hertig Sune" (Sik) återgår på en missuppfattning eller förfalskning av 1500-talshistorikern Olaus Petri.

Sverkers och Ulvhilds namn finns nämnda i anknytning till grundandet av Sveriges äldsta cistercienserkloster. Detta upprättades år 1143 i Alvastra vid Ombergs fot på ett område, som Ulvhild fått i morgongåva av sin man. Redan tidigare, år 1137, ska Sverker d.ä. ha uppfört Kaga kyrka.

På 1150-talet skall Sverker ha råkat i krig med Danmark. Till lycka för Sverker lyckades smålänningarna slå ner den danske kungen Svens angrepp, och därmed vända konflikten till sådana grader att han fick sin styvson, den danske tronpredenten Knut Magnusson av Danmark, erkänd som danskarnas kung år 1154.

Sverker den äldre skall ha blivit dödad av sina egna hirdmän (enligt ovannämnda kungalängd av sin hästesven) på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka år 1156. Han begravdes därefter i Alvastra. Anstiftare till mordet var möjligen den danska prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksen.

---

Yrke: Kung i Sverige/Svealand ca 1130-1156

Noteringar

Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.

--------------------------------------------------------------------------------

---

Han kallas Sverker d.ä. för att skilja honom från sonsonen Sverker d.y. Karlsson.

Svensk kung, vald i början av 1130-talet; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Denne ska i sin tur kan ha varit son till Blot-Sven. (Andra uppgifter säger att han var son till Erik Årsäll)

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.

---

Krigshistoria 1050-1222, del 2

Sverkerska och erikska ätterna

Omkring år 1130 lyckas Sverker den äldre, en storman från Östergötland, få ett fast grepp om den svenska kronan. Han är den förste av den sverkerska ätten och regerar till mitten av 1150-talet då han blir mördad. Denna epok kommer att präglas av en brutal kamp om den svenska kronan mellan de sverkerska och erikska ätterna. Under Sverkers tid görs år 1145 ett svenskt försök att erövra Bohuslän. Försöket misslyckas och de svenska styrkorna blir besegrade av norrmän i Krokaskogen i Bohuslän. År 1153 anfaller venderna Kungahälla och år 1154 drabbas sydvästra Småland av ett danskt fälttåg.

Sverker avlöses på tronen av Erik Jedvardsson den helige. Enligt hävderna genomför Erik tillsammans med biskop Henrik det första korståget till Finland. Detta korståg brukar dateras till 1156 eller 1157, en del vill t.o.m. datera det till år 1155. Det är inte oomtvistat att detta korståg genomfördes, men vi vet med säkerhet att Sverige har ett fast fotfäste i Finland vid denna tid. Svenskarnas tid i Finland kan dateras till minst hundra år före det första korståget och denna närvaro baseras sannolikt på fredlig immigration. Erik får regera fram till omkring år 1160 då han mördas.

---

Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverker_den_%C3%A4ldre

Sverker den äldre

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Enligt traditionen föreställer denna väggrelief i Heda kyrka kung Sverker I av Sverige.

Minnessten i närheten av bron där Sverker sägs ha mördats år 1156.[1] Stenen står strax söder om Alvastra kloster.[2] Enligt en karta från 1600-talet fanns på platsen en äldre minnessten som togs bort på 1700-talet "för att icke vara Åkerman till hinder".[1]

Sverker den äldre, död 25 december 1156, var kung av Östergötland och Sveariket. Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland.

Sverker den äldre är den svenske kung som har gett namn åt Sverkerska ätten. Han var först erkänd konung av Östergötland[k%C3%A4lla behövs], och sedan kung av Sverige från ca 1130–1156. Sverker var givetvis benägen att gifta sig med personer som gjorde hans bräckliga kungarike starkare och stabilare. Det skall till exempel ha funnits en tidigare hustru som enligt traditionen skall ha rymt från Sverker och kan ha varit mor till sonen Kol.

Första kända makan var Ulvhild Håkansdotter av en norsk stormannaätt, änka efter Inge den yngre. Giftermålet med Ulvhild skapade starka band mellan Sverker och Norge och dessutom knöt han till sig Inge den yngres släkt.

Senare var han gift med Rikissa av Polen. Giftermålet med Rikissa försäkrade honom om att bli accepterad som kung även i Västergötland.

Möjliga barn[3] med Ulvhild:

  1. Johan, ihjälslagen på grund av ett kvinnorov (2 unga söner Alf och Burislev[4] d ä)

2. dotter med okänt namn, möjligen Helena[k%C3%A4lla behövs], som år 1156 gifte sig med kung Knut V av Danmark
3. Karl, kung av Sverige 1161–1167
4. Ingegerd, priorinna i Vreta 1164 och begravd där (död 1204,[5] osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)
5. Sune Sik[6][7] (osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)
Barn med drottning Rikissa:

  1. Burislev, gjorde tillsammans med sin bror Kol anspråk på kungamakten i Sverige, i konkurrens med kung Knut Eriksson, omkring 1167-1173

Barn med en okänd frilla:

  1. Kol, gjorde med Burislev anspråk på kungamakten cirka 1167-1169

Sverkers och Ulvhilds namn återfinns i anknytning till grundandet av Sveriges äldsta cistercienserkloster. Detta upprättades år 1143 i Alvastra vid Ombergs fot på ett område, som Ulvhild fått i morgongåva av sin man. Redan tidigare, år 1137, ska Sverker ha uppfört nya Kaga kyrka på den plats där en äldre gravkyrka hade byggts av hans farfar eller av fadern Cornube.[8]

På 1150-talet skall Sverker ha råkat i krig med Danmark. Till lycka för Sverker lyckades smålänningarna slå ner den danske kungen Svens angrepp, och därmed vända konflikten till sådana grader att han fick sin styvson, den danske tronpredenten Knut, erkänd som danskarnas kung år 1154.

Sverker den äldre skall ha blivit dödad av sina egna hirdmän (enligt ovannämnda kungalängd av sin hästesven) på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka år 1156. Han begravdes därefter i Alvastra. Anstiftare till mordet var möjligen den danske prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksson.

Källor [redigera]

  1. ^ [a b] Östgötaleden

2. ^ Södra Omberg med staden Hästholmen
3. ^ Isenburg, Wilhelm Karl von, & Loringhofen, Frank von: Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten (I II) 1965, Tafel 77 (alla barnen utom Ingegerd)
4. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 31
5. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 26
6. ^ Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351
7. ^ Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
8. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 18
Företrädare:

Magnus Nilsson Sveriges regent

ca. 1130–1156 Efterträdare:

Erik den helige

[D%C3%B6lj]

v • d • r

Sveriges regenter

Lista över Sveriges regenter — Valspråk — Grafisk tidsaxel — Svenska sagokungar — Sveriges tron

Munsöätten • Stenkilska ätten • Sverkerska ätten och Erikska ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska ätten • Hessiska ätten • Holstein-Gottorpska ätten • Bernadotteska ätten

Sveriges stora riksvapen

Sverkerska ätten (1130–1156, 1161–1167, [1167%E2%80%931173], 1196–1208 & 1216–1222)

◄ • Sverker den äldre • ► • ◄ • Karl Sverkersson • Kol & Burislev (i Östergötland) • ►◄ • Sverker den yngre Karlsson • ►◄ • Johan Sverkersson • ►

Karl Sverkerssons sigill.jpg

--------------------------------------------------------------------------------------

http://de.wikipedia.org/wiki/Sverker_I._%28Schweden%29

Sverker I. (Schweden)

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie

Wechseln zu: Navigation, Suche

Sverker I., Sverker der Ältere, († um 1156) war König von Östergötland und Schweden.

Alle Angaben zu Sverker sind noch recht ungesichert und stehen hier nur unter Vorbehalt. Sein Vater war möglicherweise ein Bauer aus Östergötland namens Kol, Cornube, Karnuka oder Ulf. Es gibt aber auch Quellen die einen Erik Årsäll als Vater benennen. Wahrscheinlich hatte Sverker zuerst den Königstitel von Östergötland inne, bevor er 1130 gesamtschwedischer König wurde.

Ein starker Aspekt war Sverkers Heiratspolitik die sein Reich stärker und stabiler machte. Zuerst heiratete er Ulvhild Håkansdotter von Norwegen und schaffte so ein starkes Band zwischen den beiden skandinavischen Ländern. Nach Ulvhilds Tod heiratete er Rikissa (Rycheza) von Polen, Tochter von Bolesław III. Schiefmund Durch diese Ehe wollte er auch in Västergötland als König akzeptiert werden.

Sverkers und Ulvhilds Namen tauchen im Zusammenhang mit der Gründung des ersten Zisterzienserklosters Schwedens auf. Dieses errichtete man 1143 in Alvastra auf einem Stück Land, das Ulvhild als Brautgeschenk von ihrem Mann bekommen hatte. Ungefähr 1150 soll Sverker in einen Krieg mit Dänemark geraten sein. Doch konnten seine Verbündeten aus Småland die Angriffe abwehren.

Sverker soll 1156 auf dem Wege zur Weihnachtsmesse von seinem eigenen Diener oder Stallmeister ermordet worden sein. Er wurde in Alvastra begraben.

Nachkommen [Bearbeiten]

Aus der Ehe mit Rikissa (Rycheza) von Polen, der Tochter von Bolesław III. Schiefmund und Salome von Berg:

   * Sune Sik Sverkersson, Prinz von Schweden, Vater von Ingrid Ylva und damit Großvater von Birger Jarl und seinen Brüdern.

Weblinks [Bearbeiten]

   * genealogie-mittelalter.de

Vorgänger

Magnus

König von Schweden Nachfolger

Erik IX.

---

http://www.artursson.se/Engelska/0002/1553.htm

---

Biografi

Kung av Sverige ca 1130-1156.

Died 1156-12-25 in Alvastra (E).

Storman från Östergötland,

erkänd

som svearnas kung i början av 1130-talet,

som götarnas ca 1134,

mördad 25 december 1156.

Sverkers födelseår är okänt.

Under hans regering gynnades kyrkan och kloster grundades.

1153 hölls kyrkomötet i Skänninge

och peterspenningen infördes.

Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala.

Sverker blev stamfader för den sverkerska ätten,

som utdog 1222 med Johan Sverkersson.

De kungliga makarna Sverker och Ulfhild gjorde det möjligt för cistersienserna att grunda ett kloster i Alvastra, vid Ombergs fot.

Denna mark hade varit Ulfhilds morgongåva.

I Svealand var nog den östgötske kungens ställning mycket svag, och mot slutet av sin regering skulle han få en motkonung där.

Sverker mördades juldagen 1156,

enligt en gammal uppgift på väg till julottan.

Dådet utfördes av en medlem av hans hird (hovstallmästare).

Han begravdes i Alvastra

och till hans minne uppfördes det s k sverkerska kapellet i närheten av klostret.

Vid Alebäcks bro intill Alvastra,

dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnessten.

Omgift med Rikissa av Polen (änka efter kung Magnus Nilsson).

Källa: http://hem.passagen.se/tuscany/default.html

Gift

Ulfhild Håkansdotter Finson.

Married

Barn:

 Jon jarl Sverkersson.

Karl VII Sverkersson.
Johan Sverkersson.
Sune Sik Sverkersson.

---

Вики-страница wikipedia:pl:Swerker I Starszy

рождение ребёнка: ♂ Sune Sverkersson (Sik) [Swerker] рождение ребёнка: ♂ # Skirmantas ? (Grand Duke of Lithuania) [Swerker] рождение ребёнка: ♂ Blot-Sweyn [Swerker] рождение ребёнка: ♀ Helena (Elen) Maer (Sister of Blot-Sven) [Swerker]

---

Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.

---

Han kallas Sverker d.ä. för att skilja honom från sonsonen Sverker d.y. Karlsson. Svensk kung, vald i början av 1130-talet; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Denne ska i sin tur kan ha varit son till Blot-Sven. (Andra uppgifter säger att han var son till Erik Årsäll)

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.

---

Sverker I or Sverker the Elder (Old Swedish: Swærkir konongær gambli), murdered 25 December 1156, was King of Sweden from about 1130 till his death.

Biography[edit]

Sverker was a large landowner from Östergötland. According to Westrogothic law (1240), his father's name was Cornube, but according to Skáldatal, his father's name was Kol. He was acknowledged as king at the beginning of the 1130s and conquered Västergötland and its ruler Magnus the Strong. Sverker ruled for about 26 years, but not much is known about him. The convents and monasteries of Alvastra, Nydala and Varnhem were founded.

According to a Russian chronicle, the newly founded Republic of Novgorod had its first confrontation with Sweden during Sverker's reign in 1142, breaking a century-long peace that had been guaranteed by marriages between the ruling families.

Sverker was murdered in his own coach at the Alebäck bridge near Alvastra priory, going to the early religious service on Christmas Day, 1156. This was considered a shocking crime, even by medieval standards. The pretender Magnus Henriksson was suspected of the crime.

Skáldatal reports the names of two of Sverker's skalds: Einarr Skúlason and Halldórr skvaldri

---

http://wadbring.com/historia/sidor/aetter.htm

---

Konung 1130-56. Sverker mördades på juldagen den 25/12 1156 när han var på väg till julottan. Han begravdes i Alvastra och till hans minne uppfördes Sverkerskakapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnessten. Han var en svensk storman från Östergötland, erkänd som svearnas konung i början av 1130, som götarnas 1134, Under Sverkers regeringstid gynnades kyrkan och kloster grundades. År 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes.

События

с 1130 по 1156 титул: король Швеции, 13-й между 1143 - 1150 брак: ♀ w Рикса Болеславовна [%D0%9F%D1%8F%D1%81%D1%82%D1%8B] р. 12 апрель 1116 ум. после 25 декабрь 1155 25 декабрь 1156 смерть: