Henrik Larsson Mustaparta

Pirkkalainen. Oravaisensaari, Tornionjokilaakso.

Birkarl. Oravaisensaari, Tornedalen.

Heikki Laurinpoika eli Voikolan Heikki (Mustaparta?)

Heikki Laurinpoika oli oman aikansa mahtavin ja rikkain birkarl Tornionlaaksossa. Voi sanoa, että hän oli ikään kuin birkarlien päällikkö aikansa Faravid. Hänen omaisuutensa, kuten muidenkin birkarlien, perustui lohenkalastukseen, lapinkauppaan ja lapinmaan verotukseen. Hänet mainitaan veroluetteloissa 1539-1560. Hän asui Oravaisensaaren eteläpäässä olevaa Alataloa. Hän omisti peltoa 10 panninmaata ja niittyjä 80 kuormanalaa.

Alatalo jaettiin kahtia Palo ja Liisa. Liisasta tuli Liisanantti, Vaara ja Mörtti. Joissakin yhteyksissä Heikki Laurinpojan nimeen on yhdistetty nimi Mustaparta. Kyseessä lienee Nikkalan (Nickala) Mustaparroista (mahdollisesti?). Ehkä jollakin Heikki Laurinpojan jälkeläisistä oli yhteys ko. sukuun. Hän oli (mahdollisesti?) Niilo Niilonpoika Oravaisen sukua, joka peri Heikki Laurinpojan aseman ja oli kaikkien aikojen mahtavin mies 1500-luvulla Tornion pitäjässä ja Lapinmaassa, vauras talonpoika, jolle mikään ei ollut mahdotonta sen aikaisessa yhteiskunnassa.

Hindrich Larsson eller Henrick i Voikola (Mustaparta?) Henrik Larsson var husbonde på Liisa-hemmanet på Oravaisensaari 1535-60 varefter sonen Clement efterträdde honom. Henrik var son till Lars Alatalo på Oravaisensaari.

Henrik Larsson var den mäktigaste birkarlen i Tornedalen. Han var hövding för Torne birkarlar (19 st) åren 1539-60. Från Vuono i söder till Juoksengi i norr.

Sedan år 1547 hade Henrik Larsson och Olof Anundsson (Armasaari) med sitt folk under hot om våld hindrat Kemi birkarlarna från att resa till sina lappmarker, och inga åtgärder kunde avhjälpa situationen, varför konungen Gustav Vasa, år 1551 kallade Henrik Larsson till Stockholm för att förklara den uppstådda situationen.

För att blidka konungens vrede skänkte Henrik Larsson honom vid detta tillfälle 50 ungerska gyllen (guldmynt) och två guldringar, värda 10 ungerska gyllen, vilket synes ha lyckats.

Senare utmärkte sig Henrik Larsson genom sitt motstånd mot Gusatv Vasas försök att utvidga sin makt och myndighet i Norrland, och olika aktioner för att obstruera kungens befallningar, viket ledde till att han satt i fängelse en tid på 1550-talet. Hans leverne och i Lappmarken var brutalt och utsvävande, och ådrog flera gånger böter.

Birkarlarna hade sin handelsrättigheter ända till 1554, när Gustav Vasa tog skatteuppbörden till kronan och birkarlarna blev kronans fogdar. Det tidigare system, då birkarlar bedrev handel, uppbörd och rättsvård ersattes av ett statligt kontrollerat system.

Gustav Vasa skriver också i sitt befallningsbrev att ödemarkens tidigare herrar, birkarlarna, "som hade befallningen över lapparna i Westreboten", ingalunda får hindra nybyggare att slå sig ner i Lappmarken. Henrik Larsson ägde 33 kor och skattade för 80 lass äng. Hans gård belägen på bördiga Oravaisensaari i Nedre Vojakkala var en av de största i Norrland.

Möjligen tillhörde Henrik Larsson en gren av släkten Oravainen.

Om Kemi socken, som anges i skriften, fått sitt namn efter Fädder Trediack, kan man förmoda att han kommit från staden Chim vid Vita havet i dåvarande Novgorod. Två tredjedelar av skatten från Kemi lappmark skall enligt skriften ursprungligen ha uppburits av birkarlarna i Tornö. Tvisten mellan birkarlar i Torne och Kemi ledde till att kung Gustav den 27 augusti 1547 förbjöd Henrik Larsson i 39 Någen berättelse om Lappemarcken och Trinnäs, schriffven aff Jacob Persson 1581. Dan. Finm., tryckt i H.S.H. 39, s. 100ff. 40 RA, Musovitica, 541 (1323-1606), Gränskommissionens handling utan datering och underskrift troligen från 1590-talet. 13 Vojakkala att hindra kemiborna att söka sin näring i den egna lappmarken. Som skäl för att ha fördrivit kemibirkarlarna från den lott de ägde i lappmarken hade tornebirkarlarna hänvisat till något gammalt brev som gav dem rätten till lappmarken. Fortsatta klagomål från kemiborna fick kungen den 3 juni 1551 att sända ett brev till fogden i Västerbotten med begäran att han sielff medt samme breff ther hedan drage skall, att för:ne birkarla icke väl till oss draga vele, må tu dhå skicke then Henrich udi Woikala och Oluff Anundsson till oss välförvarade, ther tu tig aldelis vilth effter rätte. Möjligen berörde tvisten den andel Fädder Trediacks ättlingar - birkarlar i Kemi - hade haft på Trinnäs. Anledningen till att Henrik Larsson 1554 till kungen på Västerås slott överlämnade 50 ungerska gulden och 2 guldringar kan ha haft ett samband med tvisten och klagomålen från kemiborna.

 Ur Per Olof Snell som skriver i "Torne och Kemi Lappmarker"

1554 års Skatt till Gustav I Wasa

 .......(Enligt William Snell) Taxan till kronan under medeltiden är inte känd men då villkoren den 1 april 1528 reviderades framgick att birkarlarna i Torne utgjort 8 timmer gråverk och 2 mårdskinn för sina lappar. Skatten hade dubblerats i räkenskaperna 1530 då Torne birkarlar i lega utgav 16 timmer gråverk och 4 mårdskinn. Lappskatten från Kemi uppgick 1531-39 till 7 mårdskinn per år. Den lappskatt fogden i Västerbotten, Mickel Ålänning, levererade till skinnkammaren den 30 augusti 1540 bestod endast av 2 timmer klockverk och 4 mårdskinn, samtidigt som Börkala skatten för 1539 och 1540 bestod av 8 timmer. 1543 levererade lappfogden Jacob Andersson av lapparna i Ume 10 timmer mårdskinn, medan fogden i Västerbotten i lappskatt endast levererade 4 mårdskinn från Torne, och 2 vardera från Lule och Pite. Samtidigt levererade Oluff [Anundsson i Armassaari] i Tornö 10 1⁄2 timmer.10 Lappskatten från Kemi 1548 och 1549 var 9 timmer gråverk för 7 skattemårdar medan 1550 levererades 34 renhudar och 1 timmer gråverk.11 Skatten i Pite och Lule lappmarker upptogs från 1548 av fogden i Västerbotten, Jöns Håkansson, som 1552 också uppbar skatten i Kemi lappmark, medan birkarlarna i Torne fortsatte att utge stadgan. Då kronan 1553 tagit över uppbörden även i Torne antyds att stadgan under många år inte utgjorts varför den retroaktivt krävdes. Den tribut som sex birkarlar från Lule, Pite och Torne överlämnade till kungen i Västerås den 28 oktober 1553, då Torne representerades av Olof Henriksson från Niemis och Henrik Larsson från Vojakkala, omfattande bland annat 120 ungerska gyllen, 300 mark örtugar, 2 svarta bäverskinn, 2 svarta grårävskinn, 7 stycken järvskinn, 14 vargskinn och 25 mårdskinn, synes ha utgjort skatterestantier.12 Till skinnkammaren skänktes samma år av birkarlarna Henrik Larsson och Olof Anundsson 10 mårdskinn möjligen för att blidka kungen för de klagomål som framförts mot dem av lapparna. Året därpå fick kungen på slottet i Västerås ytterligare 50 ungerska gyllen och två guldringar av Henrik Larsson i Vojakkala som enligt Schefferus var den främste av birkarlar på konung Gustavs tid. Henrik som synes ha avlidit omkring 1555 kom aldrig ifråga då särskilda lappfogdar 1554 tillsattes för att svara för uppbörden på Nordkalotten. Ett fragment i Danica antyder dock att uppbörden innan 1554 i Pite lappmark upptagits av Nils Olofsson i Hamnen, i Lule av Hans Nilsson från Ängesbyn, i Torne av Henrik Larsson och i Kemi av Olof Anundsson.

• Birkarl.

  ---

  
  

Asui Vojakkalassa

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Birkarlar_Oravaisens...

http://senc.hum.helsinki.fi/wiki/Pirkkalaiset

HUOM! Älä yhdistä Lucia Mosesdotter Burea Henrik Larsson Mustaparran vaimoksi. Ei ole olemassa lähdetietoja jotka tukisivat tätä.

OBS! Koppla inte Lucia Mosesdotter Bure som Henrik Larsson Mustapartas hustru. Det finns inga källor som stödjar detta.

NOTE! Please don't add Lucia Mosesdotter Bure to Henrik Larsson Mustaparta as wife. There are no sources to support this.

Birkarl. Oravaisensaari, Tornedalen.

Hindrich Larsson eller Henrick i Voikola (Mustaparta?) Henrik Larsson var husbonde på Liisa-hemmanet på Oravaisensaari 1535-60 varefter sonen Clement efterträdde honom. Henrik var son till Lars Alatalo på Oravaisensaari.

Henrik Larsson var den mäktigaste birkarlen i Tornedalen. Han var hövding för Torne birkarlar (19 st) åren 1539-60. Från Vuono i söder till Juoksengi i norr.

Sedan år 1547 hade Henrik Larsson och Olof Anundsson (Armasaari) med sitt folk under hot om våld hindrat Kemi birkarlarna från att resa till sina lappmarker, och inga åtgärder kunde avhjälpa situationen, varför konungen Gustav Vasa, år 1551 kallade Henrik Larsson till Stockholm för att förklara den uppstådda situationen.

För att blidka konungens vrede skänkte Henrik Larsson honom vid detta tillfälle 50 ungerska gyllen (guldmynt) och två guldringar, värda 10 ungerska gyllen, vilket synes ha lyckats.

Senare utmärkte sig Henrik Larsson genom sitt motstånd mot Gusatv Vasas försök att utvidga sin makt och myndighet i Norrland, och olika aktioner för att obstruera kungens befallningar, viket ledde till att han satt i fängelse en tid på 1550-talet. Hans leverne och i Lappmarken var brutalt och utsvävande, och ådrog flera gånger böter.

Birkarlarna hade sin handelsrättigheter ända till 1554, när Gustav Vasa tog skatteuppbörden till kronan och birkarlarna blev kronans fogdar. Det tidigare system, då birkarlar bedrev handel, uppbörd och rättsvård ersattes av ett statligt kontrollerat system.

Gustav Vasa skriver också i sitt befallningsbrev att ödemarkens tidigare herrar, birkarlarna, "som hade befallningen över lapparna i Westreboten", ingalunda får hindra nybyggare att slå sig ner i Lappmarken. Henrik Larsson ägde 33 kor och skattade för 80 lass äng. Hans gård belägen på bördiga Oravaisensaari i Nedre Vojakkala var en av de största i Norrland.

Möjligen tillhörde Henrik Larsson en gren av släkten Oravainen.

Om Kemi socken, som anges i skriften, fått sitt namn efter Fädder Trediack, kan man förmoda att han kommit från staden Chim vid Vita havet i dåvarande Novgorod. Två tredjedelar av skatten från Kemi lappmark skall enligt skriften ursprungligen ha uppburits av birkarlarna i Tornö. Tvisten mellan birkarlar i Torne och Kemi ledde till att kung Gustav den 27 augusti 1547 förbjöd Henrik Larsson i 39 Någen berättelse om Lappemarcken och Trinnäs, schriffven aff Jacob Persson 1581. Dan. Finm., tryckt i H.S.H. 39, s. 100ff. 40 RA, Musovitica, 541 (1323-1606), Gränskommissionens handling utan datering och underskrift troligen från 1590-talet. 13 Vojakkala att hindra kemiborna att söka sin näring i den egna lappmarken. Som skäl för att ha fördrivit kemibirkarlarna från den lott de ägde i lappmarken hade tornebirkarlarna hänvisat till något gammalt brev som gav dem rätten till lappmarken. Fortsatta klagomål från kemiborna fick kungen den 3 juni 1551 att sända ett brev till fogden i Västerbotten med begäran att han sielff medt samme breff ther hedan drage skall, att för:ne birkarla icke väl till oss draga vele, må tu dhå skicke then Henrich udi Woikala och Oluff Anundsson till oss välförvarade, ther tu tig aldelis vilth effter rätte. Möjligen berörde tvisten den andel Fädder Trediacks ättlingar - birkarlar i Kemi - hade haft på Trinnäs. Anledningen till att Henrik Larsson 1554 till kungen på Västerås slott överlämnade 50 ungerska gulden och 2 guldringar kan ha haft ett samband med tvisten och klagomålen från kemiborna.

Ur Per Olof Snell som skriver i "Torne och Kemi Lappmarker"

1554 års Skatt till Gustav I Wasa

.......(Enligt William Snell) Taxan till kronan under medeltiden är inte känd men då villkoren den 1 april 1528 reviderades framgick att birkarlarna i Torne utgjort 8 timmer gråverk och 2 mårdskinn för sina lappar. Skatten hade dubblerats i räkenskaperna 1530 då Torne birkarlar i lega utgav 16 timmer gråverk och 4 mårdskinn. Lappskatten från Kemi uppgick 1531-39 till 7 mårdskinn per år. Den lappskatt fogden i Västerbotten, Mickel Ålänning, levererade till skinnkammaren den 30 augusti 1540 bestod endast av 2 timmer klockverk och 4 mårdskinn, samtidigt som Börkala skatten för 1539 och 1540 bestod av 8 timmer. 1543 levererade lappfogden Jacob Andersson av lapparna i Ume 10 timmer mårdskinn, medan fogden i Västerbotten i lappskatt endast levererade 4 mårdskinn från Torne, och 2 vardera från Lule och Pite. Samtidigt levererade Oluff [Anundsson i Armassaari] i Tornö 10 1⁄2 timmer.10 Lappskatten från Kemi 1548 och 1549 var 9 timmer gråverk för 7 skattemårdar medan 1550 levererades 34 renhudar och 1 timmer gråverk.11 Skatten i Pite och Lule lappmarker upptogs från 1548 av fogden i Västerbotten, Jöns Håkansson, som 1552 också uppbar skatten i Kemi lappmark, medan birkarlarna i Torne fortsatte att utge stadgan. Då kronan 1553 tagit över uppbörden även i Torne antyds att stadgan under många år inte utgjorts varför den retroaktivt krävdes. Den tribut som sex birkarlar från Lule, Pite och Torne överlämnade till kungen i Västerås den 28 oktober 1553, då Torne representerades av Olof Henriksson från Niemis och Henrik Larsson från Vojakkala, omfattande bland annat 120 ungerska gyllen, 300 mark örtugar, 2 svarta bäverskinn, 2 svarta grårävskinn, 7 stycken järvskinn, 14 vargskinn och 25 mårdskinn, synes ha utgjort skatterestantier.12 Till skinnkammaren skänktes samma år av birkarlarna Henrik Larsson och Olof Anundsson 10 mårdskinn möjligen för att blidka kungen för de klagomål som framförts mot dem av lapparna. Året därpå fick kungen på slottet i Västerås ytterligare 50 ungerska gyllen och två guldringar av Henrik Larsson i Vojakkala som enligt Schefferus var den främste av birkarlar på konung Gustavs tid. Henrik som synes ha avlidit omkring 1555 kom aldrig ifråga då särskilda lappfogdar 1554 tillsattes för att svara för uppbörden på Nordkalotten. Ett fragment i Danica antyder dock att uppbörden innan 1554 i Pite lappmark upptagits av Nils Olofsson i Hamnen, i Lule av Hans Nilsson från Ängesbyn, i Torne av Henrik Larsson och i Kemi av Olof Anundsson.

•Birkarl.

Asui Vojakkalassa

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Birkarlar_Oravaisens...

http://senc.hum.helsinki.fi/wiki/Pirkkalaiset

HUOM! Älä yhdistä Lucia Mosesdotter Burea Henrik Larsson Mustaparran vaimoksi. Ei ole olemassa lähdetietoja jotka tukisivat tätä.

OBS! Koppla inte Lucia Mosesdotter Bure som Henrik Larsson Mustapartas hustru. Det finns inga källor som stödjar detta.

NOTE! Please don't add Lucia Mosesdotter Bure to Henrik Larsson Mustaparta as wife. There are no sources to support this.

Henrik Larsson var husbonde på Liisa-hemmanet på Oravaisensaari. Han var den mäktigaste birkarlen i Tornedalen och hövding för Torne birkarlar (19 st) åren 1539-60.

Sedan år 1547 hade Henrik Larsson och Olof Anundsson med sitt folk under hot om våld hindrat Kemi birkarlarna från att resa till sina lappmarker. Gustav Vasa, år 1551, kallade då Henrik Larsson till Stockholm för att förklara den uppstådda situationen.

För att blidka konungens vrede skänkte Henrik Larsson honom vid detta tillfälle 50 ungerska gyllen (guldmynt) och två guldringar, värda 10 ungerska gyllen, vilket synes ha lyckats.

Senare utmärkte sig Henrik Larsson genom sitt motstånd mot Gustav Vasas försök att utvidga sin makt, viket ledde till att han satt i fängelse en tid på 1550-talet. Hans leverne i Lappmarken var brutalt och utsvävande, och ådrog flera gånger böter.

Möjligen tillhörde Henrik Larsson en gren av släkten Oravainen.

Henrik Larsson var den mäktigaste birkarlen i Tornedalen. Han var hövding för Torne birkarlar (19 st) åren 1539-60. Från Vuono i söder till Juoksengi i norr. Hans gård, belägen på den bördiga Oravisensaari, var av de största i Norrland. Husbonde på Ala-Oravainen (Alatalo) gård i Nedre Vojakkala 1539-1556. Han hade också älvdalens största boskap med 33 kor. Han ägde de hemman, som senare kom att heta Liisa, Mörtti, Mustaparta och Vaara på finska sidan och Palo och Kittilä på den svenska. Sedan år 1547 hade Henrik Larsson och Olof Anundsson (Armasaari) med sitt folk under hot om våld hindrat Kemi birkarlarna från att resa till sina lappmarker, och inga åtgärder kunde avhjälpa situationen, varför konungen Gustav Vasa, år 1551 kallade Henrik Larsson till Stockholm för att förklara den uppstådda situationen. För att blidka konungens vrede skänkte Henrik Larsson honom vid detta tillfälle 50 ungerska gyllen (guldmynt) och två guldringar, värda 10 ungerska gyllen,och för att sätta fart på sönernas lappfogdedrömmarvilket, synes ha lyckats. De var duktiga birkarlar alla tre (BK 1577‐1606), två av dem blev lappfogdar längre fram. Sönerna till Henrik Larsson var lappfogdar i Torneå och Kemi lappmarker under 14 år. Senare utmärkte sig Henrik Larsson genom sitt motstånd mot Gusatv Vasas försök att utvidga sin makt och myndighet i Norrland, och olika aktioner för att obstruera kungens befallningar, viket ledde till att han satt i fängelse en tid på 1550-talet. Hans leverne och i Lappmarken var brutalt och utsvävande, och ådrog flera gånger böter. Källa: Leif Boström