Henrik Klasson Djäkn

Äldre svenska frälsesläkter I:2, s. 126-131.

https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/73

Död före 7 november. (enligt Anthoni i FHT 1951 redan 13/9 1458) Begravd i Helga lekamens kor i Nicolai i Åbo domkyrka.

- - - - - - - - -

Nämns första gången i hemlandet 1435 som vittne i faderns testamente, torde då ha varit hövitsman på Åbo slott, riddare sept. 1441, nämns som häradshövding i Nedre Satakunda 1441-1448 och lagman i Norrfinne lagsaga 1448-1459 (efterträdd av sin kusin Hartvig Jakobsson Garp). Medlem av Helga tre konungars brödraskap i Åbo. Gift med Lucia Olofsdotter, dotter av olof Skelge och Kristina Rötkersdotter (av den s.k. Ingesönernas Djäkn-släkt) (SBL) Han sätter sitt sigill på ett pergamentsbrev (omkr. 1450 i RA pergamentssamling, FMU 2867) åt sin farbror Bengt Lydikessons hustru Walborg Jönsdotter då de donerar gods till Nådendals kloster. Kusin med släkten Garp genom sin mor.

Källor [S37] Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL).

- - - - - - - - - -

Student at the University of Paris in 1427. Turun linnanvouti isänsä jälkeen. Ritari ja valtaneuvos. Puolisot testamenttasivat Raision Ailosen tilan pyhän Birgitan luostarin siirtämiseksi sinne.

Ramsay, Jully: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 85;

Henrik Klasson Diekn, till Kaskis i Mietois kapell. Student i Paris 1427. Magister därstädes 1428. Fick 29.10.1436 af marsken Karl Knutsson frihet och frälse på Haatila gods i Nousis socken. Riddare 1441, antagligen vid konung Kristoffers kröning. Häradshöfding i Nedre Satakunta härad 1445—47. Lagman i Norrfinne lagsaga 1448—58. Ledamot af landsrätt i Åbo 1446. Deltog uti rådsmötet i Arboga 1450. Ledamot af Helga tre konungars brödraskap. Skänkte genom gåfvobref i Stockholm 10.5.1442, med sin hustru, hennes arfgods, Ailos i Reso socken, till Nådendals kloster, med förbehåll att klostret skulle flyttas och där anläggas. Bekräftade genom sina tre testamenten af 1449, 1452 och 1453 förenämnda gåfva till klostret, och stiftade därjämte två eviga mässor att hållas hvarje vecka i Helga trekonungars kor i Åbo domkyrka. Lefde 28.6.1458, men var död före 5.11.1459. Begrafven i Helga lekamens kor i Åbo domkyrka. Gift omkring 1438 med Lucia Olofsdotter, dotter af Olof Skelge och Kristina Rötkersdotter, af adl. ätten Diekn, Ingessönernes släkt. Hon ingaf 1466 till Nådendals kloster enligt sin makes sista önskan, för hans själagagn, en prästmunk med hennes morgongåfvogods, Lepistöoja i Virmo socken, till provent. Skänkte 1485 till klostret sitt gods Tursanperä i Virmo jämte Torois i Nousis socken, med villkor att därför skulle inrättas en evig mässa, att under namn af »första mässan" begynna dagligen kl. fem om morgonen. Hon tillbringade senare delen af sitt lif i Nådendals kloster, där hon blef kallad: „moder fru Lucia"; † före 28.2.1498.

SDHK-nr: 31635

Utfärdat: 14850904, Nådendal Innehåll: Fru Lucia Olofsdotter, riddaren Henrik Klassons änka, ger till Nådendals kloster godsen Tursunperä i Virmo sn och Torois i Nousis till uppehållande av en evig mässa, som hon stiftar.

SDHK-nr: 32356

Utfärdat: 14900000 Innehåll: Lucia Olofsdotter, änka efter riddaren Henrik Klasson, byter gods med Nådendals kloster, varvid Lucia får Gumnäs och Antkärr i Pojo socken, som hon överlåtit till Rutger Olofsson och Mårten Johansson, sina medarvingar, och så mycket i reda pengar, som deras brev (av 14900221) utvisar, mot Saustila i Sagu socken, men mellanskillnad ger hon klostret ”i så måtto som ... påvens bulla lyder” (se 14871103, AC nr 1505) och i enlighet med ett brev från ärkebiskop Jakob, biskop Magnus i Åbo, riddar Sten Sture och väpnar Knut Posse (d.v.s. brev av 14900624?).

Biskop Magnus i Åbo, domprost Laurens Surpää, kaniken magister Arvid Kurke, Rutger Olofsson, Mårten Johansson och utfärdaren beseglar.

SDHK-nr: 32416

Utfärdat: 14900426, Åbo Innehåll: Lucia Olofsdotter, herr Henrik Klaussons änka, säljer Kaskis, Sawstiala m.m. till äbp Jakob, bp Magnus i Åbo, Sten Sture och Knut Posse.

till Kaskis i mietois kapell. Student i paris 1427. Magister 1428. Den 29/10 1436 fick han av marsken Karl Knutsson frihet och frälse på Haatila gods i Nousis sn. Riddare 1441 antagligen vid konung Kristoffers kröning. Häradshövding i nedre Satakunta hd 1445-47. Lagman i Norrfinne lagsaga 1448-58. Ledamot av Helga trekonungars brödraskap. Skänkte genom gåvobrev i Stocjholm 10/5 1442 med sin hustru hennes arvegods. Ailos i Reso sn till nådendals kloster, med förbehåll att klostret skulle flyttas och där anläggas. Bekräftade genom sina tre testamenten 1449.1452 och 1453 förenämnda gåva till klostret, och stiftade två eviga mässor att hållas varje vecka i Helga tre konungars kor i Åbo Domkyrka.

Ritari Henrik pisti Naantalin kaupungin alulle Pariisissa opiskellut turkulaispoika nousi Turun linnan päälliköksi, mutta hänet syrjäytettiin pian. Henrik Klaunpoika Djäkn toimi linnan päällikkönä isänsä jälkeen vuosina 1435-36.

Näyttely Turun linnassa.18.10.2013–31.12.2015

• http://yle.fi/uutiset/3-6904984

Henrik Klaunpoika Djäkn oli Turun linnan vouti Klaus Lydekenpoika Djäknin poika. Henrik oli suomalainen ritari, mutta myös toisen polven maahanmuuttaja, sillä hänen isänsä ja setänsä olivat kotoisin Saksasta. Isän kuoltua Henrikistä tuli Turun linnan hallitsija - tosin vain vuodeksi, koska sitten hänet syrjäytettiin. – Syrjäyttäminen ei haitannut Henrikin uraa, koska seuraavina vuosikymmeninä hän toimi lähinnä oikeuslaitoksen palveluksessa tuomarina. Henrik Klaunpoika Djäkn on voinut jäädä tuntemattomaksi suomalaisille, koska hänen arvellaan jääneen isänsä varjoon, kertoo tutkija Kari Hintsala. Henrik Klaunpoika Djäkn lyötiin ritariksi 1441. Jännittävän elämänsä aikana hän toimi mm. tuomarina ja laamannina, mitä luultavimmin osallistui Narvan sotaretkeen 1444 ja oli mukana rauhanneuvotteluissa Novgorodissa 1450-luvun alussa. Hintsalan mukaan Djäkn ei kuitenkaan ollut sotaisa ritari, vaan hän kutsuisi Henrikiä mieluummin virkamieheksi.

Henrik kävi ensin Katedraalikoulun Turussa. Hän valmistui Pariisissa ensin baccalaureukseksi ja sitten maisteriksi vuonna 1428. – Pariisissa opiskelu oli 1420-luvulla buumi. Henrik lähti Pariisiin neljän muun turkulaispojan kanssa, kertoo Kari Henrik Klaunpoika Djäknillä ja tämän vaimolla Lucialla ei ollut lapsia. Henrikin ja Lucian yhteinen omaisuus meni kaukaisille sukulaisille ja kirkolle. – Henrik ja Lucia tekivät eläessään huomattavan lahjoituksen, josta heidät varmasti parhaiten muistetaan. He lahjoittivat Ailosten maatilan, johon Naantalin birgittalaisluostari perustettiin. Myöhemmin samaan paikkaan perustettiin tietysti myös Naantalin kaupunki, kertoo Hintsala.

*http://www.museot.fi/nayttelykalenteri/index.php?nayttely_id=9872

• https://www.facebook.com/photo.php?fbid=765509906932490&set=oa.1858...