Blanche de Namur

Blanche of Namur

• Blanka of Namur http://en.wikipedia.org/wiki/Blanka_of_Namur
• Blanka av Namur http://no.wikipedia.org/wiki/Blanka_av_Namur
• Blanka av Namur http://sv.wikipedia.org/wiki/Blanka_av_Namur
• http://www.snl.no/.nbl_biografi/Blanca_Av_Namur/utdypning

It is unknown how it came that the Swedish/Norweigan king married a woman from Namur. In June 1334 he travelled from Norway to Namur to propose. In Namur they got engaged and Magnus returned to Sweden in the fall of 1334. Blanka left Namur in the fall of 1335 and the wedding took place in October or early November 1335, possibly at Bohus castle. As a wedding gift Blanka received the province of Tunsberg as a fief. Blanka's coronation took place in July 1336, possibly July 22, in the Great Church in Stockholm.[1]

Together they had two sons, Eric and Haakon. It was agreed that Eric should inherit Sweden and Haakon Norway. When Haakon became Haakon VI of Norway in 1355, Eric rebelled against his father and was elevated to co-ruler of Sweden.

Queen Blanka is one of the most interesting of Swedish/Norweigan medieval queens. Apparently, she was very politically and socially active and noticeable as a person and not only as a queen, as many stories and songs were made about her. Her husband was rumored to be homosexual; he had an official favorite, Bengt Algotsson, Duke of Finland - although their relationship have never confirmed to be sexual - but she seems to have had a good relationship with him, and exerted political influence; during a period of union between Sweden and Norway she was appointed as regent of parts of Norway by him.

In Sweden, queen Blanka is most remembered for the song: "Rida rida ranka, hästen heter Blanka" ("Ride ride ranka, the name of the horse is Blanka"), which can be seen on the famous portrait of her and her son, where it is illustrated.

Her political influence made her controversial and exposed to much critic and slander. In 1359 she was accused by people of having poisoned her daughter-in-law Beatrix of Bavaria and her own son, the co-ruler, king Eric; on his deathbed, her son said, that the same person who gave him life, had now taken it from him - it is possible that he himself believed that he was poisoned by her, but there is no proof if this happened. Historians now believe, that both her son and her daughter-in-law died of the plague. She was disliked, as was her husband, by Saint Birgitta, who accused her of being unfaithful; Bengt Algotsson was pointed out as the lover of both the king and the queen, though there is no proof of this what so ever. From 1359, she lived in Tønsberg in Norway and ruled the south-east of this country.

She spent her last years, from 1359 until her death, at the Tønsberg Castle. On April 9, 1363, her son Haakon married Margaret, daughter of Valdemar IV of Denmark. Shortly after the wedding Blanka fell ill and died. The cause of death and the place where she is buried is unknown

Blanche of Namur, (1320 – 1363) was queen-consort of Sweden and Norway, as the spouse of King Magnus Eriksson. She was the eldest daughter of John I, Marquis of Namur, and Marie of Artois.

Queen Blanche of Sweden and Norway, (1320 – 1363) was queen-consort of Sweden and Norway, as the wife of King Magnus Eriksson. She was born as daughter of the Count of Namur.

It is unknown how it came that the Swedish/Norwegian king married a woman from Namur. In June 1334 he travelled from Norway to Namur to propose. In Namur they got engaged and Magnus returned to Sweden in the fall of 1334. Blanka left Namur in the fall of 1335 and the wedding took place in October or early November 1335, possibly at Bohus castle. As a wedding gift Blanka received the province of Tunsberg as a fief. Blanka's coronation took place in July 1336, possibly July 22, in the Great Church in Stockholm.

Together they had two sons, Eric and Haakon. It was agreed that Eric should inherit Sweden and Haakon Norway. When Haakon became Haakon VI of Norway in 1355, Eric rebelled against his father and was elevated to co-ruler of Sweden.

Queen Blanka is one of the most interesting of Swedish/Norwegian medieval queens. Apparently, she was very politically and socially active and noticeable as a person and not only as a queen, as many stories and songs were written about her. Her husband was rumored to be homosexual; he had an official favorite, Bengt Algotsson, Duke of Finland - although their relationship have never confirmed to be sexual - but she seems to have had a good relationship with him, and exerted political influence; during a period of union between Sweden and Norway she was appointed as regent of parts of Norway by him.

In Sweden, queen Blanka is also remembered for the song: "Rida rida ranka, hästen heter Blanka" ("Ride ride ranka, the name of the horse is Blanka"), which can be seen on the famous historical painting by Edelfeldt of her and her son, where it is illustrated.

Her political influence made her controversial and exposed to much criticism and slander. In 1359 she was accused by people of having poisoned her daughter-in-law Beatrix of Bavaria and her own son, the co-ruler, king Eric; on his deathbed, her son said, that the same person who gave him life, had now taken it from him - it is possible that he himself believed that he was poisoned by her, but there is no proof that this happened. Historians now believe that both her son and her daughter-in-law died of the plague. She was disliked, as was her husband, by Saint Birgitta, who accused her of being unfaithful; Bengt Algotsson was pointed out as the lover of both the king and the queen. From 1359, she lived in Tønsberg in Norway and ruled the south-east of this country.

She spent her last years, from 1359 until her death, at the Tønsberg Castle. On April 9, 1363, her son Haakon married Margaret, daughter of Valdemar IV of Denmark. Shortly after the wedding Blanka fell ill and died. The cause of death and the place where she is buried is unknown.

Blanche of Namur

From Wikipedia, the free encyclopedia

Queen consort of Sweden

Tenure 1335–1363

Coronation 22 July 1336

Queen consort of Norway

Tenure 1335–1343

Spouse Magnus IV of Sweden

Issue

Haakon VI of Norway

Eric XII of Sweden

House House of Dampierre

Father John I, Marquis of Namur

Mother Marie of Artois

Born 1320

Died 1363

Blanche of Namur (1320–1363) was queen-consort of Sweden and Norway, as the spouse of King Magnus Eriksson. She was the eldest daughter of John I, Marquis of Namur and Marie of Artois.

Marriage

It is unknown how it came that the king of Sweden and Norway married a woman from Namur. In June 1334 he travelled from Norway to Namur to propose. In Namur they got engaged and Magnus returned to Sweden in the fall of 1334. Blanche left Namur in the fall of 1335 and the wedding took place in October or early November 1335, possibly at Bohus castle. As a wedding gift Blanche received the province of Tunsberg in Norway and Lödöse in Sweden as fiefs; Tunsberg was exchanged in 1353 to Bohus, Marstrand, Elvyssel, Ranerike and Borgsyssel. Blanche's coronation took place in July 1336, possibly 22 July, in the Great Church in Stockholm.[1]

Together they had two sons, Eric and Haakon. It was agreed that Eric should inherit Sweden and Haakon Norway. When Haakon became Haakon VI of Norway in 1355, Eric rebelled against his father and was elevated to co-ruler of Sweden.

Her husband was rumored to be homosexual; he had an official favorite, Bengt Algotsson, Duke of Finland - although their relationship have never confirmed to be sexual - but she seems to have had a good relationship with him, and exerted political influence. In 1345, her brothers Louis and Robert were made vassals to her spouse. On her seal, she is called "Queen of Sweden, Norway and Scania"; she is not wearing a veil on the seal which was unusual for married women in this age.

Her political influence made her controversial and exposed to much criticism and slander. In 1359 she was accused by people of having poisoned her daughter-in-law, Beatrice of Bavaria, and her own son, the co-ruler, King Eric; on his deathbed, her son said, that the same person who gave him life, had now taken it from him - it is possible that he himself believed that he was poisoned by her, but there is no proof that this happened. Historians now believe that both her son and her daughter-in-law died of the plague. She was disliked, as was her husband, by Saint Birgitta, who accused her of being unfaithful; Bengt Algotsson was pointed out as the lover of both the king and the queen.

Last years

She spent her last years, from 1359 until her death, at the Tønsberg Castle in Norway and ruled the south-east of this country. It seems she spent her last years in economic difficulties. On 9 April 1363, her son Haakon married Margaret, daughter of Valdemar IV of Denmark. Shortly after the wedding Blanche fell ill and died. The cause of death and the place where she is buried is unknown.[2]

[edit]Legacy

Queen Blanche is one of the most known of Swedish/Norwegian medieval queens. Apparently, she was very politically and socially active and noticeable as a person and not only as a queen, as many stories and songs were written about her.

In Sweden, Queen Blanche is also remembered for the song: "Rida rida ranka, hästen heter Blanka" ("Ride ride ranka, the name of the horse is Blanka"), which can be seen at the famous historical painting by Edelfeldt of her and her son, where it is illustrated.

[edit]

---------------------------------

Diplomatarium Norvegicum bind I-XXI

Bind Brevnr Dato Sted

• 2 239 2 Januar 1341 Helsingborg Vise diplomet
• 6 154 21 Juli 1337 Lödöse diplomet
• 6 177 1 Febr. 1346 Lödöse Vise diplomet
• 6 231 25 Febr. 1356 Avignon Vise diplomet
• 8 97 [3 Novbr. 1337.] Bergen Vise diplomet
• 8 157 19 Marts 1351 Jönköping Vise diplomet
• 8 159 12 Juli 1351 Kalmar Vise diplomet
• 8 164 22 Marts 1356 Avignon Vise diplomet
• 8 167 1 Marts 1358 [Link%C3%B6ping.] Vise diplomet
• 18 21 Uden Dag 1358 Baahus Vise diplomet

Blanka av Namur

• http://www.blf.fi/artikel.php?id=7597
• Blanka of Namur http://en.wikipedia.org/wiki/Blanka_of_Namur
• Blanka av Namur http://no.wikipedia.org/wiki/Blanka_av_Namur
• Blanka av Namur http://sv.wikipedia.org/wiki/Blanka_av_Namur
• http://www.snl.no/.nbl_biografi/Blanca_Av_Namur/utdypning

  ---

Blanche (Blanka) av Namur, död 1363, svensk drottning 1335, dotter till greven Jean av Namur. Namur var ett litet grevskap, inklämt mellan hertingdömena Brabant och Luxemburg, i nutida Belgien. Det flamländska namnet på Namur är Namen (se not nedan!)

Endast ca 16 år gammal gifte sig Blanka 1335 med Magnus Eriksson, kung i Sverige och Norge. Som morgongåva fick hon Lindholmens slott i Lundby kommun (Göteborg). Det berg som Lindholmens slott låg på kallas än i dag Slottsberget, drottning Blankas berg. Även Lödöse fick Blanka i morgongåva av Magnus Eriksson. Enligt samtida vittnen var den unga drottningen mycket omtyckt av folket. I boken "Min svenska historia" berättar Vilhelm Moberg att Blanka utmärkte sig för stor fägring och en "andlig begåvning". Hon levde vid ett kultiverat hov och var älskad av folket.

Hon var sin makes trogna medhjälpare, men hennes rykte svärtades av den aristokratiska oppositionen. Hon beskylldes bl a för giftmord på sin son, kung Erik (Magnusson). Många av dessa falska beskyllningar återfinns i den heliga Birgittas politiska uppenbarelser. Birgitta, som var "magistra", hovmästarinna eller lärarinna, hos Blanka, förebrådde också den unga drottningen för att hon efter att ha tryggat tronföljden med två gossebarn upphörde med den sexuella samlevnaden med sin man, kung Magnus. Det blivande helgonet hade tydligen god insyn i det kungliga familjelivet; såvida det inte rörde sig om en uppenbarelse!

Den påstådda avhållsamheten tycks emellertid haft sina förklarliga skäl. Kungen, som också kallades Magnus Smek, beskylldes nämligen för att vara homosexuell.

Makarna hade även tre döttrar av vilka två avled i späd ålder och begravdes i Ås kloster i Halland.

År 1363 var makarna Magnus och Blanka i Köpenhamn för sin sons, Håkans, vigsel med den danske kungen Valdemars dotter Margareta. Under bröllopet, som ägde rum 9 april, insjuknade drottning Blanka och dog. Även brudens bror, prins Christofer dog och kung Magnus blev sjuk, men räddades av sin läkare. Ryktet säger att kung Valdemar låtit bjuda det svenska kungaparet på en förgiftad dryck av vilken också hans egen son drack döden.Blankas död är endast känd genom en kortfattad dansk krönika, Själlandskrönikan, och ingen vet vad hon så plötsligt dog av.

Blanka ligger begravd i Ringsted i Danmark.

Barnvisan ”Rida, rida ranka, hästen heter Blanka” går inte tillbaka till drottning Blankas tid. Den lilla barnvisan är en romantisk nydiktning av docenten i estetik vid Lunds universitet, Hans Henrik Hallbäck (död 1885), som fick vidsträckt popularitet inte minst genom Albert Edelfelts kända målning av drottningen gungande den lille sonen på knät (Målningen finns på Atheneum i Helsingfors).

Om Namur

Namur, franska, flamländska Namen, provins i södra Belgien, kring Meuse och nedre Sambre. 3 665 km2. 423 000 inv. (mest fransktalande). Huvudstaden heter Namur. I norr finns goda jordbruksområden och vid Meuse bröts tidigare kol. Namur var på medeltiden ett grevskap och kom 1421 till hertigdömet Burgund. Härifrån kom Magnus Erikssons maka, drottning Blanche (Blanka) av Namur.

Från Wikipedia

Drottning Blanka, målning av Albert Edelfelt från 1877, föreställer Blanka och sonen Håkan

Blanka (Blanche) av Namur, född cirka 1320, död 1363, svensk, norsk och skånsk drottning, grevinna, drottning från år 1335.

Blanka föddes på Namurs fästning i nuvarande Belgien som dotter till greve Jean Dampierre av Namur och hans grevinna Marie av Artois, som härstammade från kung Ludvig VIII av Frankrike. Hennes födelseår är okänt men hon var troligen jämnårig med sin make.

Man vet inte hur det kom sig att den svenske kungen Magnus Eriksson först fick höra talas om Blanka. I juni 1334 reste han från Sverige med följe till grevskapet Namur för att anhålla om hennes hand. Där trolovade de sig och han återvände till Sverige på hösten 1334. Blanka lämnade Namur hösten 1335 och bröllopet ägde rum i oktober eller början av november 1335, möjligtvis på Bohus fästning. I morgongåva fick hon Tønsbergs hus och län i Norge samt Lödöse vid Göta älv och Lindholmens borg på Hisingen. Kröningen ägde rum i juli 1336, möjligen den 22 juli i Storkyrkan i Stockholm.[1]

I ett andra morgongåvobrev 1353 erhöll hon dessutom Bohus fästning och Marstrand med Älvsyssel utom Orust.[2]

Samtida källor indikerar att drottning Blanka var både vacker och klok men det finns inga bilder av henne som man med säkerhet vet föreställer henne. Drottningens eget sigill är känt från ett diplom utfärdat 1346. Sigillet föreställer en kvinna klädd i fotsid klänning utan bälte, med spiran i höger hand och kronan på huvudet.[3]

Den 9 april 1363 gifte sig den då 23-årige sonen Håkan Magnusson med Valdemar Atterdags dotter Margareta. Strax efter bröllopet avled Blanka. Dödsorsaken eller platsen där hon är begravd är okänd.[4]

Barnvisan "Rida, rida ranka, hästen heter Blanka" handlar om drottning Blanka men skrevs i slutet av 1800-talet av Hans Henric Hallbäck.[5]

Barn  

Erik Magnusson

Håkan Magnusson

Tre döttrar

Man vet ikke når hun ble født, men hun var trolig jevngammel med sin ektemann (født 1316).

Blanka bodde i Tønsberg fra 1359 til 1363. Hun døde kort tid etter Håkons bryllup 9. april 1363. Dødsårsak og gravsted er ukjent.

Barnevisa «Ride, ride, ranke, hesten heter Blanka» ble skrevet på slutten av 1800-tallet av svensken Hans Henric Hallbäck.

Blanche (Blanka) av Namur, död 1363, svensk drottning 1335, dotter till greven Jean av Namur. Namur var ett litet grevskap, inklämt mellan hertingdömena Brabant och Luxemburg, i nutida Belgien. Det flamländska namnet på Namur är Namen (se not nedan!)

Endast ca 16 år gammal gifte sig Blanka 1335 med Magnus Eriksson, kung i Sverige och Norge. Som morgongåva fick hon Lindholmens slott i Lundby kommun (Göteborg). Det berg som Lindholmens slott låg på kallas än i dag Slottsberget, drottning Blankas berg. Även Lödöse fick Blanka i morgongåva av Magnus Eriksson. Enligt samtida vittnen var den unga drottningen mycket omtyckt av folket. I boken "Min svenska historia" berättar Vilhelm Moberg att Blanka utmärkte sig för stor fägring och en "andlig begåvning". Hon levde vid ett kultiverat hov och var älskad av folket.

Hon var sin makes trogna medhjälpare, men hennes rykte svärtades av den aristokratiska oppositionen. Hon beskylldes bl a för giftmord på sin son, kung Erik (Magnusson). Många av dessa falska beskyllningar återfinns i den heliga Birgittas politiska uppenbarelser. Birgitta, som var "magistra", hovmästarinna eller lärarinna, hos Blanka, förebrådde också den unga drottningen för att hon efter att ha tryggat tronföljden med två gossebarn upphörde med den sexuella samlevnaden med sin man, kung Magnus. Det blivande helgonet hade tydligen god insyn i det kungliga familjelivet; såvida det inte rörde sig om en uppenbarelse!

Den påstådda avhållsamheten tycks emellertid haft sina förklarliga skäl. Kungen, som också kallades Magnus Smek, beskylldes nämligen för att vara homosexuell.

Makarna hade även tre döttrar av vilka två avled i späd ålder och begravdes i Ås kloster i Halland.

År 1363 var makarna Magnus och Blanka i Köpenhamn för sin sons, Håkans, vigsel med den danske kungen Valdemars dotter Margareta. Under bröllopet, som ägde rum 9 april, insjuknade drottning Blanka och dog. Även brudens bror, prins Christofer dog och kung Magnus blev sjuk, men räddades av sin läkare. Ryktet säger att kung Valdemar låtit bjuda det svenska kungaparet på en förgiftad dryck av vilken också hans egen son drack döden.Blankas död är endast känd genom en kortfattad dansk krönika, Själlandskrönikan, och ingen vet vad hon så plötsligt dog av.

Blanka ligger begravd i Ringsted i Danmark.

Barnvisan ”Rida, rida ranka, hästen heter Blanka” går inte tillbaka till drottning Blankas tid. Den lilla barnvisan är en romantisk nydiktning av docenten i estetik vid Lunds universitet, Hans Henrik Hallbäck (död 1885), som fick vidsträckt popularitet inte minst genom Albert Edelfelts kända målning av drottningen gungande den lille sonen på knät (Målningen finns på Atheneum i Helsingfors).

Om Namur

Namur, franska, flamländska Namen, provins i södra Belgien, kring Meuse och nedre Sambre. 3 665 km2. 423 000 inv. (mest fransktalande). Huvudstaden heter Namur. I norr finns goda jordbruksområden och vid Meuse bröts tidigare kol. Namur var på medeltiden ett grevskap och kom 1421 till hertigdömet Burgund. Härifrån kom Magnus Erikssons maka, drottning Blanche (Blanka) av Namur.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Blanka_av_Namur

Blanka av Namur

Drottning Blanka av Sverige och Norge på sitt samtida kungliga sigill.

Drottning Blanka, fantasimålning av Albert Edelfelt från 1877, föreställer Blanka och sonen Håkan.

Blanka (Blanche) av Namur, född cirka 1320, död 1363, var svensk, norsk och skånsk drottning, grevinna, drottning från år 1335. Gift med Magnus Eriksson.

Innehåll

[visa]

   * 1 Biografi

* 2 Barn
* 3 Referenser
o 3.1 Litteratur
o 3.2 Noter
Biografi [redigera]

Blanka föddes på Namurs fästning i nuvarande Belgien som dotter till greve Jean Dampierre av Namur och hans grevinna Marie av Artois, som härstammade från kung Ludvig VIII av Frankrike. Hennes födelseår är okänt men hon var troligen jämnårig med sin make.

Man vet inte hur det kom sig att den svenske kungen Magnus Eriksson först fick höra talas om Blanka. I juni 1334 reste han från Sverige med följe till grevskapet Namur för att anhålla om hennes hand. Där trolovade de sig och han återvände till Sverige på hösten 1334. Blanka lämnade Namur hösten 1335 och bröllopet ägde rum i oktober eller början av november 1335, möjligtvis på Bohus fästning. I morgongåva fick hon Tønsbergs hus och län i Norge samt Lödöse vid Göta älv och Lindholmens borg på Hisingen. Kröningen ägde rum i juli 1336, möjligen den 22 juli i Storkyrkan i Stockholm.[1]

I ett andra morgongåvobrev 1353 erhöll hon dessutom Bohus fästning och Marstrand med Älvsyssel utom Orust.[2]

Samtida källor indikerar att drottning Blanka var både vacker och klok men det finns inga bilder av henne som man med säkerhet vet föreställer henne. Drottningens eget sigill är känt från ett diplom utfärdat 1346. Sigillet föreställer en kvinna klädd i fotsid klänning utan bälte, med spiran i höger hand och kronan på huvudet.[3]

Den 9 april 1363 gifte sig den då 23-årige sonen Håkan Magnusson med Valdemar Atterdags dotter Margareta. Strax efter bröllopet avled Blanka. Dödsorsaken eller platsen där hon är begravd är okänd.[4]

Barnvisan "Rida, rida ranka, hästen heter Blanka" handlar om drottning Blanka men skrevs i slutet av 1800-talet av Hans Henric Hallbäck.[5]

Barn [redigera]

   * Erik Magnusson

* Håkan Magnusson
* Tre döttrar
Referenser [redigera]

Litteratur [redigera]

   * Michael Nordberg: I kung Magnus tid, Norstedts, Stockholm 1995. ISBN 91-1-952122-7. 

Noter [redigera]

  1. ^ Nordberg, s. 69-72

2. ^ Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963, s. 127
3. ^ Nordberg, s. 80-84
4. ^ Nordberg, s. 303
5. ^ Nordberg, s. 84
Företrädare:

Märta av Danmark Drottning av Sverige (ej regent)

1334–1363 Efterträdare:

Beatrix av Bayern

Företrädare:

Eufemia av Arnstein Drottning av Norge (ej regent)

1335–1343 Efterträdare:

Margareta av Danmark

Sidan ändrades senast den 15 maj 2010 kl. 15.53.

---------------------------------

Diplomatarium Norvegicum bind I-XXI

Bind Brevnr Dato Sted

• 2 239 2 Januar 1341 Helsingborg Vise diplomet
• 6 154 21 Juli 1337 Lödöse diplomet
• 6 177 1 Febr. 1346 Lödöse Vise diplomet
• 6 231 25 Febr. 1356 Avignon Vise diplomet
• 8 97 [3 Novbr. 1337.] Bergen Vise diplomet
• 8 157 19 Marts 1351 Jönköping Vise diplomet
• 8 159 12 Juli 1351 Kalmar Vise diplomet
• 8 164 22 Marts 1356 Avignon Vise diplomet
• 8 167 1 Marts 1358 [Link%C3%B6ping.] Vise diplomet
• 18 21 Uden Dag 1358 Baahus Vise diplomet