Anders Engelbertsson Bure

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Bure

http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17153

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Bure_nr_126#TAB_4

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/adlig-brodratrios-400-ariga-bluff/

født: 14.08.1571- 04.02.1646 Dog i Husby, Långhundra. Han var Krigsråd. Kartograf. Allerede i 1602 deltok han i en kartleggelse av Stockholm og bedrev astronomiske-geografiske observasjoner der. Samme år ble han valgt inn i kammerkollegiumets kansli og begynte der å ta til ordet for de mange diplomatiske og forvaltningsoppgaver i inn og utland. Siden han bidro til å opprette byen Norrkøpings stortingsbeslutt av 1604, ble han utnevnt til å være med i en fredskommisjon til Ryssland 1605. Han deltok også i fredsforhandlinger i Knæred 1613, blev sekretær 1616, og var kommisarie ved grensereguleringen mellom Ryssland og Finland i 1619-1621.

Han ble adlet i 1624. Assessor i krigskollegiet og krigsråd i 1640.

Han var også en av 3 personer som fikk som oppgave å overvåke den svenske bibelens trykkning i år 1616.

I 1603 fikk han i oppgave å kartlegge Norden, men først i år 1611 la han frem sitt aller første kart. Dette kart i liten størrelse over Norden, var bare et forarbeide til hans enda mer berømte kart over Skandinavien. (Det første kartet kan sees i Kungl. Biblioteket og Trolleholm Slottsbibliotek).

Kong Gustav II Adolf, ga han i oppdrag i 1628 at organisere det svenske Landmæteriet som skulle sørge for landets geografiske kartleggelse.

Han var også den som innførte desimalregning i mått, mål, og vekt i Sverige.

Gift med: Kjerstin Krabbe, datter til Høvidsmannen Knut Andersson Krabbe til Ek og Carin Svart.

De hadde 2 sønner som vi vet om: (1) Andreas, student i Uppsala i okt. 1621. Major i fransk tjeneste. Ugift og ihjelskutt av sin løytnant i 1629. (2) Johannes, levde uten arbeid.

Død 1644.

Se også

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Bure

Anders Bure, före adlandet Andreas Bureus, född 14 augusti 1571 i Säbrå, död 4 eller 24 februari 1646 i Stockholm. Den svenska kartografins fader, generalmatematikus, krigsråd.

Biografi

Anders Bure var son till kyrkoherden Engelbertus Laurentii och Elisabeth Andersdotter Burea som härstammande från den s k Bureätten. Han var bror till diplomaten Jonas Bure och ämbetsmannen Olof Bure, samt kusin till Johannes Bureus. Tillsammans med den yngre brodern Jonas Bure adlades han 1624 på samma namn och på samma nummer som brodern Olof Bure; före dess kallade han sig Bureus. Han gifte sig 1604 med Kjerstin Krabbe, som var dotter till hövitsmannen Knut Andersson Krabbe till Ek.

Om Anders Bures utbildning är inget känt; han nämns som kanslitjänsteman 1602. Året därpå nedtecknade han Karl IX:s släktträd. På kungens initiativ översatte han 1608 "Notae de regno Sveciae" eller "Relatio historica", som var ett på latin författat kungligt genealogiskt och historiskt alster av Jacob Typotius. Översättningen finns bevarad som handskrift, men trycktes ej.

Han hade även några diplomatiska uppdrag i bl a Ryssland 1605 och Karelen 1614.

Kartografi  

Orbis Arctoi nova et accurata delineatio, karta av Anders Bure, 1626Bure har gjort pionjärarbete1 inom svensk kartografi både för rikets nordliga delar (1611) och för riket som helhet (1626). Tillsamman med sin bror Jonas samt kollega Abraham Lampadius hade de redan 1602 tillverkat en ritning över Stockholm. Men det är oklart vilka sorts kartor över Norden som fanns före 1600-talet, eftersom politiska konflikter, framför allt mellan Sverige och Danmark, ledde till att materialet i möjligaste mån undvek större publicitet. På kartan från 16112 som är 307 mm bred och 247 mm hög, måste man anstränga sig för att se bristerna. Bures karta innehåller avsevärda förbättringar på Olaus Magnus' Carta marina (1539). Exempelvis är Norrlands sjö- och älvsystem redan fullständigt klarlagt. Beträffande Skandinaviens matematiska läge framgår det av kartan, att en stor mängd noggranna längd- och breddbestämningar måste legat till grund, då kartan även i detta avseende troget återger de verkliga förhållandena. Till skillnad från samtida holländska kartor är den inte romantiserad med jägare, krigare och mytologiska väsen, men på vissa ställen är den prytt med djurmotiv eller tillfälliga motiv för att korrigera felaktigheter. Den utmärkta utgåvan från 1611 fick välförtjänt uppmärksamhet hos konungen, och den 4 januari 1612 erhöll Bure en kunglig gratifikation på 100 daler.

Den första kartan över Sverige tillkom efter många år av mätningar och observationer. Det säges att Anders Bure hade god hjälp av fogdehandlingar, men han företog själv flera resor. Han var under förarbetet kanslisekreterare, vilket innebar att han reste till bl a Ryssland i samband med Stolbovafreden 1619-1620. Gustav II Adolf skänkte honom 1622 1000 exemplar av 1618 års Bibel, vilkas intäkter skulle bekosta arbetet med kartan. Kartan kallas Orbis Arctoi nova et accurata delineatio och blev färdig 1626; den föreställer även stora delar av våra grannländer. Som utgångsmeridian användes Corvo bland Azorerna; kartan är graverad i sex blad med måtten 160x150 cm. Denna användes som grund för kartografer ända till 1936. Som efterskrift hade Anders Bure författat en text som på latin redogör för Sveriges politiska geografi, men även delvis skriven med runor.

Mycket lite är känt om Bure som person, och tyvärr är vi endast föga underättade om de astronomiska och geografiska arbeten, varmed han under tiden sysselsatte sig. Men att dessa måste haft en betydande omfattning, kunna vi förstå därav, att han på det första arbete av hans hand, som bevarats till vår tid, framträder som en skolad geograf och kartograf av mycket hög rang.

Lantmäteriet  

Anders Bure fick uppseende över det offentliga byggnadsväsendet 1623. 1628 utnämndes Anders Bure till generalmatematikus; han är den enda som innehaft denna titel. I egenskap av detta lade han grunden till det svenska lantmäteriet, även om han inte var dess förste chef. Hans auktoritet på det området varade i nära 200 år innan de ändrade verksamheten. Hans uppgifter bestod i att utbilda lantmätare, något han gjorde ute på fältet. Detta var banbrytande vid denna tid, då studier ansågs vara huvudsakligen en litterär syssla.

Assessor i Krigskollegium och krigsråd 1635 resp. 1640. På Anders Bures initiativ infördes decimalsystemet i mått och vikt. Lät med egna medel anlägga en vattenledning i Stockholm.

Dog den 4 februari 1646, men på vapnet vid graven står den 24:e. Begravdes i Husby-Långhundra kyrka, nära sin sätesgård Norrby.

Stamfar för lantmätarsläkten Stenklyft!

Generalmatematiker, Krigsråd, Kartograf, grundade svenska lantmäteriverket, kallad svenska kartografins fader, adlad 1624. Han utgav kartor över Skandinavien 1611 och 1623, vilka klart skiljer sig från de tidigare försöken till kartläggning Källor: Boken om Säbrå

Adlad år 1621, tillsammans med bröderna.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bure_%28adlig_sl%C3%A4kt%29

Född i Säbrå 1571 som en av kyrkoherden Engelbertus Laurentii söner. Ett par av hans bröder blev också mycket bemärkta män i stormaktstidens Sverige och adlades liksom Anders Bure. Om hans skolgång vet man inget. Först 31-årig träder han fram ur historiens dunkel, han är då är anställd i Kansliet (ungefär som dagens Rosenbad). Där tycks han till en början ha sysslat med att ordna upp arkivariehandlingar. Hans intressen tycks mest ha legat åt genealogi, astronomi och kartografi. Redan 1605, då han var 34 år, började han med diplomatiska uppdrag. De ryska kontakterna blev hans specialitet. Ca 15 år senare, efter freden i Stolbova 1617, fick han i kansliet huvudansvaret för de ryska ärendena. Han var t ex med om att fastställa de nya gränserna mot Ryssland efter Stolbova-fredens överenskommelser. Hans kanske mest lysande utrikespolitiska uppdrag var deltagandet i 1634 års beskickning till Ryssland. Där handlade det främst om att få storfursten att erkänna Kristinas trontillträde och att förvissa sig om lugn i öster under krigen i söder.

Att Anders Bure var en utomordentlig tillgång vid gränsregleringar var inte att undra på. Han var nämligen sin tids främste kartograf i Norden. Han brukar också kallas den svenska kartografins fader. 1611 utgav han sitt första kartverk, en karta över rikets nordligaste provinser. Den innebar genom sin detaljrikedom och sin korrekthet ett oerhört framsteg för sin tid och var då utan motstycke i Norden. 1626 kom så en karta över hela Norden, som samtidigt var den första egentliga över vårt rike och som var synnerligen pålitlig i sina detaljer.

Förutom tusen exemplar av 1618 års nytryckta Bibel fick han som erkänsla också den högsta befattningen inom LANTMÄTERIET, som inrättades år 1628. Lantmäteriets arbete skulle ju resultera i korrekta kartor av alla slag. Anders fick också uppsikten över det offentliga byggnadsväsendet. Dessutom fick han ett alldeles personligt ämbete inrättat åt sig, nämligen generalmatematicus, som bl a innebar att han skulle utbilda lantmätare i mätning, mäta upp städer, göra stadsplaner, undersöka hamnar och kanaler m.m. Under sina tio sista levnadsår (han dog 1646) verkade han främst i Krigskollegium. År 1640 befordrades till krigsråd. Till slut bör också nämnas att hans intresse för att justera och skapa enhet i mått, mål och vikt - vilket var en svåröverskådlig röra på hans tid – inspirerade honom till det första förslaget i Sverige att införa decimalräkningen i mått och vikt.

Till det här bör också läggas att Anders yngre bror Olof Bure, som också var Gustaf II Adolfs livmedikus, fastlagt stadsplanerna för Söderhamn, Sundsvall, Umeå, Piteå, Luleå, Torneå samt Gamla Karleby och Nykarleby. Nyligen (1999) har en sten rests i Säbrå över de tre bröderna Anders, Olof och Jonas Bure. Den sistnämnde blev chef för det nyinrättade Rikarkivet (som inrättades 1618) och förde därmed kusinen Johans epokgörande arv vidare.