Arvi Korhonen utgår i sin biografi om Erik Andersson Trana (Eerikki Antinpoika, WSOY 1953) från att fadern Anders Persson, känd som krigsfånge i Ryssland där han lärde sig språket, och senare översättare och diplomat mellan de två hoven, är en bondson, okänt från vilken gård i Ruokolax. Han utgår från att familjen haft ett finskt släktnamn Kurki.
Han nämner morden på Anders Perssons syskon och föräldrar, kidnappningen till Ryssland 1571 och återkomsten 13 år senare. Att det på moderns sida finns en släktgård Junnikkala nämner han också.
Vad han emellertid inte sett, eller bortsett från, är att Junnikkala var en förläning till Ivar Månsson Stiernkors så sent som 1561. Ivar Månsson var gift med Elin Jönsson Kurck. Gården var sannolikt en hemgift åt en dotter som gift sig med Ander Perssons far. Att ett äktenskap skett från adel/högadel till en avlägsen bondson i Ruokolax är inte sannolikt - Ivar Månsson var dessutom fältöverste för all trupp i Finland, alltså en relativt mäktig man. Det bör ha varit en person av någorlunda samma (låg)adliga börd som Stiernkors, möjligen från den oreglerade halvadel och ointroducerade lågadel som tiden kryllar av.
Det är alltså inget mysterium varför Erik Andersson väljer en trana som sin vapenbild, och att både fader och son (Anders och Erik) använder tranan i sina signeter. Att de är Stiernkors/Kurck på Anders morssida behöver inte betvivlas, utan kan fastslås. Ivar Månsson Stiernkors var f ö en illa hatad man i Finland, så Kurck var en trevligare association.
Erik Tranas vapensköld är därmed helt logisk och konsekvent, den visar hans bakgrund, härkomst, identitet och aspirationer. Tranan är Kurck/Kurki (det är inte släktens vanliga vapen, men förekommer, och är stadsvapen för Vesilax där Kurck hade sin sätesgård); Pegasen står för lärdom, Korhonen utgår från att han studerat vid latinskolan i Viborg; men han kan lika gärna som släkten Kurcks medlemmar gjort i generationer ha studerat i Rostock, Wittenberg eller någon annan då populär destination; Laxen - det är Ruokolax (lax, en fonetisk läsning på svenska), där Junnikkala ligger, och där hans far ägde minst 13 hemman; Svärdet ovan hjälmen- den militära aspirationen, samt en korsformation (Stiernkors); ormhuvudet - ovanligt, kanske den oskadliggjorda fienden (Ryssland).
Johan Kyander, signerar en trohetsed till Karl X 1654 (Riksarkivets livonicasamling II). Han använder i sin signet - en Trana. I tillägg har han den adliges alla parafernalia med i den lilla signeten: hjälmbuske, hjälmtäcke, öppen hjälm. Det är en minst sagt kaxig manifestation. Erik Trana använder en helt likartad signet, innan han ens blivit adlad. Korhonen utgår från att Trana lider av en lite överdriven självbild, och endast har sin hustru Ekeblads adliga meriter att stödja sig på. Men han är själv adlig på morssidan (Stiernkors), och väl medveten om att Kurck är högadel. Jag påstår detsamma om Johan Kyander, då jag menar att han är Tranas bror.
Vi vet att:
• Trana hade en bror Johan, som försvinner ur dokumenten efter omnämnanden i brev;
• Släkten äger hus och egendom i och utanför Viborg;
• Johan Kyander är i Viborg 1654 och använder en signet med identiskt innehåll som Tranas;
• prästen Göran Andersson Kyander's (död 1657) far hette - Anders, liksom Tranas. Vi kan förmoda att Göran är bror till Johan, då hans egen son Johan (student Åbo 1663) är alltför ung att signera trohetseder med vuxna män;
• Erik Trana, Göran K och Johan K är alla studerade män (det latiniserade efternamnet är bara motiverat om man passerat ett universitet. Man kan förmoda att de alla studerat utomlands, för så har deras nära 'studerade' släktingar gjort tidigare;
• Göran Andersson Kyander är från Viborgstrakten, och hans hustru Agneta Iivanainen från Ruokolax. Iivanainen hör till traktens "halvadel" och är släkt med Teit, och alla de släkter som omger Teitarna (Poitz, Creutz, Stiernkors! etc). Iivanainen hör alltså till samma släktkretsar som Stiernkors;
• Agneta Iivanainens farbror Henrik Iivanainen var bland de ryskkunniga emissarierna som förhandlade fred med Ryssland mellan åren 1604 och 1617. Han och Erik Trana är alltså väl bekanta, och släktingar;
• nyare dokumentation visar att Erik Tranas svärmor var född Klöfverskjöld/Klöfverblad (Supplement till Elgenstiernas Svenska Adelns Ättartavlor (Sveriges Släktforskarförbund 2008; http://rossi.se/phpGedView/individual.php?pid=I6502&ged=Gustaf_...). Göran Kyanders svärdotter (gm Anders Kyander) var Emerentia Klöfverskjöld. Vi vet inte släktskapet, men Klöfverskjöld är ny adel och det kan inte finnas många av dem;
• Göran Kyander får rollen som slottspräst på nyanlagda Braheslott - en militär lika mycket som klerikal roll. Sonen Anders båda äktenskap är med adliga döttrar till slottsfogdar - detta trend knyter dem till en militär och över Finland förgrenad sfär, dit guvernören i Livland, tidigare slottsfogden mm Erik Trana hör och har inflytande över;
• ytterligare en Kyander, Clemens, befinner sig vid 1600-talets början i Ingermanland som präst - där Erik Trana utövade stort inflytande. Han har förmodats vara bror till Göran. Även en son till Göran skickas till Ingermanland som präst, så sent som omkring 1670.
En korrigering: tolkningen av Erik Tranas vapensköld bör korrigeras, vad avser de i sköldens nederdel fogade bilderna. Laxen bör mycket riktigt vara en helt fonetisk läsning av den finska ortsändelsen "-lax/lahti". Det krusade "vatten" som återges nedanför fisken kan utläsas lika bokstavligt som finskans "vesi". Sammantagna bildar dessa två bilder ortnamnet Vesilax/Vesilahti, där släkten Kurck hade sin sätesgård.
Dessutom bör källan för Johan Kyanders nämnda sigill anges: Borgerskapets i Ingermanland trohetsed till Karl X 1654. Livonicasamlingen II, Riksarkivet, Stockholm.