Tyvärr - DVD-skivan innehåller ett mycket omfattande material. I princip jämförs de tidigare kända avskrifterna mot den i Helsingfors funna autografen. När det gäller Dordi så noteras att den tveksamma utsagan i avskrifterna har strukits över av Johan Bure i autografen. Och hon får ingen känd härstamning i de släkttavlor som finns på skivan.
För Erik Ångerman skrivs följande:
-------------------------------------------------------------------------------
Post 848
Släktboksavsnitt: Bureätten
Erik /Ångerman/
Skattebonde, Nämndeman
f. i Ångermanland+
Född Ångermanland+. Ångerman var under Vasatiden den gängse beteckningen för män som var bördiga från Ångermanland, den norrländska kustsocken som gränsar till Västerbotten i söder. Se Johan Bures släktbok i autograf
Gift med Dordi [624] Se Johan Bures släktbok i autograf
Bor/vistas Ca 1539, Teg, Umeå sn, Västerbotten. Vb handl 1539, mantalsl Umeå 1539, s. 94
Ca 1549, Västerteg, Umeå sn, Västerbotten. Bågskattelängd för Umeå 1551, opag.
Ur tryckta källor och litteratur
Ur tryckta bearbetningar Det har uppgetts i litteraturen och på nätet att Östen Eriksson varit fogde. I Johan Axel Almquists omfattande redovisning av kronans fogdar i Sverige och Finland under Vasatiden finns dock inte någon fogde med detta namn upptagen. Almquist, Joh. A. (1923)
Johan Bures genealogier
Johan Bures släktbok i autograf Invid namnet på Elin, hustru till Bengt Germundsson i Teg i Umeå sn, har Johan Bure lagt till följande: ”Somblige mene at then store Slächten i Österbotn, so(m) är ifrå Theegh. antingen Erik Ångermans hustrus (Dordijs) eller [’eller’ påbörjades ’sk(all?)]’ men rättades direkt av Johan Bure] [överstruket ord: thennes], skall wara af Bure ätten”. Johan Bures släktbok i autograf, fol. 160v[s. 105]
Johan Bures släktbok, avskrift X37 Invid namnet på Elin, hustru till Bengt Germundsson i Teg i Umeå sn, finns följande tillagt: ”Somlige mena at den store slächten i Österbotten som är ifrån Teg, antingen Erik Ångermans Hustrus /: Dordis :/ eller skall [sic] wara af Buraätten.” Johan Bures släktbok, avskrift X37, uppsl. 49
Kompletteringar
Ur otryckta källor och bearbetningar I bågskattelängden för Umeå 1539 skrivs som en av bönderna i Teg ”Erich Ång(er)mand”. Han har erlagt en halv mark i bågskatt, dvs. en mantalsskatt för en myndig, arbetsför man i hushållet. Vb handl 1539, s. 94
I jordeboken för Umeå 1543 skrivs i Teg bland andra ”e(ri)ch Ång(er)ma(n)” med två plogland och tolv ängesland. Vb handl 1543, fol. 44r
I bågskattelängden för Umeå upprättad 19 februari 1543 skrivs i Teg ”e(ri)ch Ång(er)ma(n)” som erlagt ett halvt öre i bågskatt, en slags mantalsskatt. Bågskattelängd för Umeå 1543, fol. 44r
I saköreslängden från sommartinget i Umeå 1543 skrivs ”e(ri)ch Ång(er)mand” bland nämndemännen. Däremot ingår han inte i nämnden vid vintertinget den 19 februari samma år. Vb handl 1543, fol. 24r, 28v
I längden över ökningar och minskningar av mantalsskatten för Västerbotten 1546 skrivs under Umeå ”Ittem [dvs. item = likaså] e(ri)ch ængermans son j theeck er till œketth [dvs. tillökad]”. Förökningslängd för Umeå 1546
I jordeboken för Umeå 1546 skrivs bland bönderna i Teg ”e(ri)ckh ångerma(n)” med vad som ser ut att vara en genomsnittlig jordskatt. Längd för årliga räntan för Umeå 1546, fol. 82v
”e(ri)ch ångerma(n)” har 1546 erlagt ett öre i bågskatt för sig och en son som tillkommit (”fœrœkith 1 S<on>”). Bågskattelängd för Umeå 1546, fol. 58v
I bågskattelängden för Umeå 1547 anges ”e(ri)ch ångerma(n)" i Teg ha erlagt bågskatt för sig och”1 S<on>”. Bågskattelängd för Umeå 1547, fol. 59v
I bågskattelängden för Umeå 1548 upptas under Teg bland andra ”e(ri)ch ångerma(n)”. Bågskattelängd för Umeå 1548, fol. 41r
I saköreslängden från vintertinget i Umeå 18 februari 1548 skrivs bland nämndemännen ”Erich ånger(man)”, utan ortsangivelse. Vb handl 1548, sakören Umeå vinter 1548, fol. 52v
I saköreslängden från sommartinget i Umeå 18 augusti 1548 skrivs bland nämndemännen ”Erich ångerma(n)”. Vb handl 1548, sakören Umeå vinter 1548, fol. 60r
I bågskattelängden för Umeå 1549 skrivs bland andra i Teg ”Erich Ångerma(n)”. Bågskattelängd för Umeå 1549, s. 84
I saköreslängden från vintertinget 3 april 1549 i Umeå noteras: ”Itt(em) [’item’ = likaså] Siff(ri)t Jonss(on) i Tegh och Östenn p(er)sonn och erich Ångerma(n) the haffwe Låtidt sinn boskap äthe vp nogre skyllar kornn på theres gran(n)es åker [...]”. De dömdes till tre marks böter. Vb handl 1549, sakören Umeå vinter 1549, s. 119
I saköreslängden från sommartinget 16 augusti 1549 i Umeå skrivs bland nämndemännen ”Erich ångerma(n)”. Vb handl 1549, sakören Umeå sommar 1549, fol. 157r
I bågskattelängden för Umeå 1551 upptas under Västerteg bland andra ”Erich ongerma(n)”. Bågskattelängd för Umeå 1551, opag.
I bågskattelängden för Umeå 1552 upptas under Västerteg bland andra ”erich ång(er)ma(n)”. Bågskattelängd för Umeå 1552, s. 74
Erik Ångerman efterträds från 1553 av Östen Eriksson i Västerteg. Denne erlägger 1557 bågskatt – en mantalsskatt som utgick av varje besutten bonde och hans myndiga bröder, söner och mågar i hushållet – för sig själv och ”1 b<rodher>”. Bågskattelängd för Umeå 1557, fol. 10r
I tiondelängden för Umeå 1559 skrivs under Västerteg ”Östen erson 1 bror” – dvs. en myndig och arbetsför bror ingick i hushållet – med nio kor. Mängden erlagt tiondekorn är rätt genomsnittligt. Vb handl 1559, tiondel Umeå 1559, fol. 66r
Kommentarer
Med Johan Bures uttryck ”den stora släkten i Österbotten” avses den vittutbredda kognatiska släktkrets i Finland som benämns Sursillsläkten. Erik Ångerman och hans hustru Dordi räknas som dess stamföräldrar.
Erik Ångerman finns inte i någon samtida källa kallad Sursill. Den sena berättelsen om hur han skulle ha levererat jäst sill till Gustav Vasas trupper under frihetskriget under 1520-talets början saknar helt belägg i källorna och har mest karaktären av en lärd konstruktion. Erik Ångerman var enligt kronans fogderäkenskaper under 1540-talet inte landsköpman, dvs. han bedrev inte handel, till skillnad från många andra skattebönder i Umeå socken.
--------------------------------------------------------------------------------------
På skivan finns även omfattande artiklar med historik och källkritik kring boken och dess plats i samtidens historiesyn.